Mitt liv utan luft!

Hej alla mina vänner och bloggläsare, nu äntligen har gubben börjat få tillbaka orken efter sista sjukpersen, så nu försöker vi skriva ifatt. Har väl inte hänt så mycket speciellt kanske, men blir nog något att läsa i alla fall.

Idag är det måndag och tröttheten tillsammans med andningen är fortfarande mina största fiender, orkar inte ens gå mer än 5-6 meter i taget utan att stanna och hänga på något för att få tillbaka andningen i rätt takt.
Är just nu till och med problem med att andningen inte vill varva ner när man lägger sig heller, tar 4-5 min innan man slappnat av så mycket att man kan lägga sig ner riktigt.
Hoppas att lite av dessa problem försvinner när man slutar med antibiotikan, och att man i alla fall kan nå tillbaka till det man orkade före infektionen, vilket i och för sig inte var så mycket.

Tisdagen startade upp utan några större förändringar vad gällde orken, men kändes som om duschen var nödvändig, så det blev ett besök i denna, vilket gick hyggligt bra även om jag fick sitta och vila ett par gånger mer än vanligt.
Konstaterade också att någon sjukgymnastik blev det inte idag, så det blev till att ta det lugnt och vila en hel del även denna dag.

Idag onsdag skulle vi till lasarettet för den obligatoriska provtagningen, 08,30 skulle vi vara där, så det blev till att stiga upp vid 7-tiden för att hinna inhallera och äta frukost (en näringsdryck). Linda skjutsade mig dit och körde rullstolen på lasarettet, för placeringen av lungmottagningen på Växjö lasarett är ju inte så genomtänkt, vi som har lungproblem eller allergier och oftast svårt för att andas skall nämligen ta oss så långt ifrån huvudentrén som det bara går, där är mottagningen placerad.

Vikten som inte är så hög, ca 58 kg, hade under min sjukvecka minskat med 2,5 kg, går snabbt att banta eller hur, gäller väl bara de som inte behöver. Däremot fick jag till ett bra blås, kul att något funkar ibland.

Proverna visade att mina värden på frånstötningsmedicinen låg lite för lågt, så idag torsdag ringde de från Lund och nu blev det nya besked på ändring av dosen från transplantationsteamet i Lund, och nya prover redan nästa vecka. Annars var det mest sova för mig denna dag.
Att en infektion kan sätta ner krafterna så himla mycket hade jag glömt, för det var faktiskt ett helt år sen jag hade bältrosen.

Fredagen blev ytterligare en slapp dag, var väl duschen som tog de mesta krafterna. Detta var i alla fall sista dagen jag skulle ta antibiotikan, så hoppas att man blir lite mindre trött framåt, kvällen gled väl igenom med mest TV-tittande varvat med inhallation, medicinintag och utandningsprov i min spirometri-mätare, 2 veckor med infektion hade sänkt värdena från mina uppjobbade 20-23 % till 15-18 %, så nu är alla rörelser jobbigare än vanligt.

Lördagen började riktigt ok, på eftermiddagen skulle vi åka ut till Anna och Tobias för att titta på kattungen, och hur deras bygge med inredning av övervåningen gick, Anki hade planerat att hon skulle köra mossrivning av gräsmattan på förmiddagen, så hon skruvade dit fjädrar på den gamla gräsklipparen, men vi hittade inte specialstartgrejorna till den, och jag trodde knappast att den skulle starta efter att inte varit igång på 2 år.

Ett gemensamt beslut blev att vi åkte upp till K-rauta och inhandlade oss en ny eldriven vertikalskärare istället för att krabba med det gamla liket.
När vi kom hem så skruvade Anki ihop den, och så blev det lite provkörning innan vi stack till Uthövdan, den funkade kanon och luktade inte eller dånade, lyckat köp.
När vi kom till Anna och Tobias så blev det fika med våfflor och grädde och sylt, gottgottigottgott, sen blev det till att hjälpa till lite med tapetsering, inte jag, men Anki fick bli målarmästare, och det blev jättebra.

Vi blev väl kvar lite längre än vi hade tänkt oss, men vi visste ju att Erik och Linda, samt Daniel och Anna och mysungarna Kalle och Måns skulle komma och grilla på kvällen, så vi blev med fest också, det var trevligt så länge jag orkade, men vid 22-tiden började det hyperventilera lite väl ofta, så bäst att åka hem till sängen och medicinerna. Tack Anna och Tobias för god mat.

Söndag morgon med en stor sol ute, ganska trött och sliten men ändå ganska ok. Efter Ankis söndagsfrukost så var det dags att titta på när Anki invigde den nya maskinen på allvar. Det var ju klart att den fick visa vad den gick för, det blev non stop körning av drygt 1000 kvm. gräsmatta, lite kaffepauser fick det ju bli.
Vid 6-tiden på kvällen var det uppräfsat och packat i säckar, fattar inte hur hon orkar, men vilken otrolig tjej man har äran att vara gift med.

Jag själv fixade faktiskt till lite mat under dagen, och så gjorde jag ett försök att hjälpa till att räfsa, det gick till så att jag stod och hängde på räfsan samtidigt som man flyttade fötterna, funkade väl 10 flyttningar, sen räckte inte luften längre. Försökte istället att skruva fast en ribba på staketet som snön rivit ner, 6 skruvar med skruvdragare och pauser på 5 min mellan varje, så fixade jag faktiskt detta.

Erik och Linda kom hem framåt eftermiddagen för att hjälpa oss med att byta däck på bilarna, de tvättade och vaxade Saaben också, alla är så underbara.
Senare på kvällen blev jag lite frusen och trött, så det blev lugnt.

Blir inte mer skriva just nu, men jag ska snarast försöka komma ifatt skriveriet som halkat efter lite nu under sjuktiden, sjuktid har jag ju visserligen hela tiden men nu har det varit lite dubbelt.

Hej då för denna gången, sköt om Er och en Glad Påsk om jag inte hör av mig innan, krama dina vänner.