Mitt liv utan luft!

Lördag den 27/7

En morgon med blandade känslor, andningen helt ok, men hade ju inte varit uppe än. Magen kändes lite spänd och mycket gaser, fast inte illamående direkt. Får väl se framåt dagen vad det blir av detta.

 

Efter frukost, pillerintag, inhallation, antibiotika och toabesök med morgontvätt så var man ganska trött igen, och nu kändes det att andningen gått igång.

Satte mig i sängen och jobbade med andningen, blev klart bättre och slemmet vaknade också, så nu harklades och hostades det en stund, men bara bra för det ska ju upp så luften får plats i stället.

 

Vilade som vanligt en kort stund på förmiddagen innan lunchen kom. Var jättegod fisk med sås och OSKALADE potatisar.

Fixade sedan tillsammans med Peter till ett V 75-system som skulle bli bra tyckte vi.

 

Eftermiddagen innehöll halvligg i sängen med ett öga på hästarna och det andra på något dataspel.

Vad gäller hästarna så satt dom fyra första loppen, bara favoriter, utdelning hela 31 kronor. Femte loppet en 50 oddsare som vi givetvis inte hade med, satte de två sista sen, fick 3 rader med sex rätt som betalade hela 31 kronor styck.

 

Efter kvällsmaten som var chile con carne som jag åt så jag höll på att spricka, att jag sen mådde tjyvtjockt hela kvällen fick jag nog skylla mig själv för denna gång.

Blev riktigt trött av det, så nu blev det nattning tidigt, borstade tänderna vid lite i tio, men fick helt plötsligt sluta för det bara snurrade till i huvudet och blev tvungen att lägga mig.

 

Lugnade mig efter en stund, kröp under filten och somnade ganska snabbt.

 

Söndag den 28/7

God morgon världen, kändes bra efter en hel och lång natts sömn, var faktiskt länge sedan jag sovit så många timmar.

Klockan sju började det att röra sig i korridoren, men jag låg och myste och snoozade väntade på att de skulle ta kontrollerna, men kom ingen och gjorde det utan istället fick jag in mediciner.

 

Låg och väntade på frukosten men verkade som de struntat i mig helt och hållet nu. Såg och hörde hur alla andra fick sina brickor men min kom de med sist och då var klockan halv nio och jag började må illa som vanligt eftersom det tog för lång tid. När den väl kom sen så hade köket glömt ägget, så nästan en tallrik kall gröt och en halv fralla fick jag i mig samt lite kaffe.

 

Inhallerade och tog på mig kläder för att sedan sitta i sängen och fundera på varför det verkar som jag har så lågt blodtryck, vet ju inte hur det var idag eftersom de inte kollade.

Slappade fram till lunch för att sedan somna till en stund efter den. Sov i en timme.

 

Eftermiddagsfika, och nu kom de och tog syremättnad och blodtryck, 92 % samt 100/60.

Bad om en syrgastub till rollatorn för nu ville jag försöka att komma ut i korridoren lite.

Tog en tur bort till änden och sen tillbaka, det räckte för denna gången, kafferasten räddade mig.

 

Skam den som ger sig, dags igen efter en halvtimme. Ut i korridoren och tog det lugnt bort till dagrummet för att efter en lång paus ge sig iväg mot andra änden, blev tre pauser under den sträckan (ca. 30 meter).

 

Kändes som det började bli sämre i andningen så jag gick till rummet och tog mig till sängen efter en stund, panikandningen var på väg kändes det som. Satt på sängen och försökte lugna ner andningen men kändes som den stegrades istället, kändes otäckt riktigt för hade liksom inte kontroll över någonting och ilningar och kryp i kroppen.

 

Ringde på klockan och en sköterska kom med en gång, brukar ta en stund annars.

Sa till henne att jag tror tuben är slut, och visst den var helt tom sa hon och kopplade över till vägguttaget, tog sen bara en minut eller några kanske innan jag började få koll på andningen igen.

 

Så ut och gå utan syrgas är uteslutet i detta läge, det bevisade jag av misstag för mig själv.

Gäller att hålla koll på sina tuber.

 

Godnatt

Kram till Er alla/////

Söndag den 21/7

Efter nattens toabesök somnade jag faktiskt till någon timme, men vaknade vid sextiden med svettningar och illamående, men med känsla av att det var tomt i magen och inte så mycket för att kräkas. Fick vid sextiden in lite filmjölk till, låg alldeles stilla och tog några skedar.

 

Intog fosterställningen och slumrade till en stund även om andningen var väldigt tung tack vare att jag sovit så dåligt.

 

Vid halv åtta kom de och skulle ta feber och blodtryck, när jag vände mig till rygg så började det köra på i kräktarmen, hostade och harklade upp lite fil och slem, känns skönt efter en stund när man lugnat sig lite, då kunde de passa på att ta kontrollerna.

 

Fick vila en stund innan de kom och skulle ta Pk-prov, samma sak igen när jag försökte vända mig, fram med påsen men hon försökte ändå sticka, men gick inte så bra eftersom jag inte kunde slappna av, inget blod men jag fick ett nytt blåmärke, fick komma tillbaka senare sa jag.

 

Krupit ihop igen och kände mig lite gosig, frusen och varm samtidigt, men försvann fort när de kommer och frågar vad jag vill dricka till frukost, försök inte komma in med någon frukost för då kräks jag på dig sa jag.

Ett glas fil kan du få ta in, så kanske jag lyckas få i mig något.

 

10 minuter senare kommer de med inhallation och 17 piller i en burk samt en spruta, jag blundar stenhårt och tycker att nu åker vi till andra sidan, orkar inte vara här längre. Ni måste ju fatta att jag inte klarar alla dessa saker när jag kräks så fort jag rör mig.

 

Men inte, för efter en halvtimme kommer en ny sköterska med antibiotikan som ska kopplas in, ja just det, nu funkar inte nålen i armen utan det måste sättas en ny.

 

Jag försöker klara mig utan att hosta eller kräkas medan hon sätter dit den.

Efter ett par försök så går det, på med antibiotikan och sen tvingar jag i mig piller blandat med filmjölken och gör ett nytt försök att få vila en halvtimme tills det piper klart.

 

Fick sen sova en timme till lunchen kom, kände mig lite piggare nu, kunde faktiskt halvsitta utan att kräkpåsen skulle fram, kollade lite på maten, en bit kött och lite gele sen blev det inte mer, tog en tallrik fil istället.

 

Gick sedan ganska bra att sitta upp en stund, kändes som något hänt med illamåendet eller hade pillerna och filen börjat verka. Slöade en stund och tog sen på mig lite kläder och satt upp i sängen.

Blev kaffedags, så jag provade vad som hände om man drack lite kaffe, gick bra.

 

Så helt plötsligt stod det två solbrända damer i dörren och sa hej och jag fick lite kramar, jättehärligt, det var min älskade Anki och hennes väninna Christina som kommit hem efter semester och rallyjobb.

 

De berättade lite kort om vad som hänt på tävlingen och att det hade varit kul, och jag berättade om min kuliga gårdag och förmiddagen idag.

Eftersom de kört direkt upp till mig så skulle de dra vidare till Anna och Tobbe där de beställt mat.

Var kanonskönt att se dem igen även om det bara gått en och en halv vecka sen de åkte.

 

Eftermiddag och kväll rullade på med lite jobbig andning och magknip emellanåt, somnade vid halv tolv.

 

 

Måndag den 22/7

Svärsonen Erik fyller år idag, Grattis.

 

Idag kändes det mer som en vanlig dag när man vaknade efter en dålig natt. De satte ju dit dropp för att det skulle hjälpa lite till med vätskan, men apparaten larmade ju en gång i timmen för att det blev stopp i flödet, vid halv fyra bad jag att de skulle ta bort den, sen blev det sova tills halvåtta.

 

Denna dagen gick som vanligt med lite hög andning men annars en hel del mer energi i kroppen, åt upp hela frukosten och lunchen. Läkaren ville att jag skulle röntgas idag eftersom jag hade haft väldigt ont i nedre halvan av högerlungan i helgen.

 

Efter kvällsmaten kom Anna, Tobbe, Maja och Anki upp och hälsade på, full fart på den lilla hönan.

Fanns mycket intressant som hon hittade på golvet.

De åkte sen ut till Skogstorp för att fira Erik på födelsedagen, och jag kollade in lite fotboll och James Bond innan tandborsten och kudden blev för intressanta. För då var klockan tolv.

 

Nu blir det inte mer förrän imorgon, synd Sverige.

Vi gråter en skvätt och tycker synd om tjejerna.  Kram på Er för idag

Skrivet den 24/7 kl. 22.20

Fredag den 19/7

Morgonen startar med en känsla av illamående även idag, ber att få en tablett och somnar en stund till. Vid halv åtta kommer de in och vill ta prov på Pk-värdet, sen dröjer det 40 min. innan frukosten kommer, äter inte så mycket men ändå ganska bra tycker jag.

 

Hängig och mycket slemhosta hela tiden, tar alla mina krafter, som inte är så många visserligen, men de små jag hade. Försökte sova lite men gick inte, så framåt lunch var jag helt slut och tung i andningen. Efter lunch och lite vila blev det plötsligt bättre eller var det för att svärmor Karin kom på besök som jag rättade till mig en aning.

 

Eftermiddagen och kvällen blev ganska jobbiga men ändå lite bättringskänsla, blev tacos till kvällsmat och jag åt upp en stor mjukisbrödare full, sängläge ganska snart efter att medicinerna var svalda.

Kunde däremot inte somna för det körde i magen och huvudvärk.

 

 

Lördag den 20/7

Nu kom den !!!!

Hade snurrat hela natten i sängen och vaknade precis genomsvett och med fruktansvärd magvärk och mådde illa. Ända läget var ihopkrupen i fosterställning där det kändes minst ont.

Bad om lite yoggi för det skulle kunna vara det ända som gick ner.

 

Gick inte, smuttade på lite vatten och direkt började man hosta och harkla upp slem och saliv, klarade inte att lyfta huvudet från kudden allt kändes hemskt med värk överallt och svettningar samtidigt som man frös under två filtar och ett lakan, rörde man sig så började kräkningarna direkt, men fanns ju inget som kunde komma upp.

 

De tog febern 37,8 jag brukar ha runt 36,5 och blodtrycket var 100/60 lite lågt, syret på 87 % och fruktansvärd värk längst ner i högra lungan om man rörde sig. Bara låg helt passiv i min bästaställning och väntade på att något skulle ske, + eller minus bara jag slapp detta he…l……te.

 

Sköterskorna kom och gick med olika ideér om att dricka eller äta något. Kände bara mig helt slut, insnurrad i kudde och filt försökte jag somna, men gick inte, fick både morfin och illamåendepiller direkt i nålen men inget hjälpte, omöjligt att få ner mina piller och att inhallera.

 

Lunchen var ingen idé att ställa in, mådde ändå mer illa och klöktes av bara lukten så jag låg där som en hög och tyckte synd om mig själv.

 

Fanns inte ens en möjlighet att ta telefonen när den ringde, klarade precis att använda pinkflaskan, för med mycket mod så kunde man vrida sig lite men då började jag må tjyvis direkt, slappna av i ena änden och håll emot i den andra, inte så lätt för en kille.

 

Bad personalen att de skulle ringa till Anna eller Linda och säga hur det var eftersom jag inte svarade, så fick de meddela vidare.

Vid halv fem kom det en läkare och tryckte lite på magen och sa att de skulle sätta dropp eftersom jag inte får i mig varken vatten eller mat.

 

Fortfarande samma läge som det varit hela dagen, blev bara värre och värre kändes det som, vid halv nio kom en sköterska med kvällspillerna och ett glas filmjölk,  hon matade mig med en sked fil och ett piller, till slut hade jag ju fått i mig medicinen.

 

Kopplade på droppet så det fick gå över natten, fortfarande i liggställning utan att kunna röra sig för då gurglade det till med en gång. Halv tre på natten var det bara tvunget att ta sig på något sätt till toa för att tömma magen, om de nu fanns något, men det blev klart skönare efter en halvtimmes arbete för magen så något var det. Tillbaka till sängen pustande frysande och fortfarande illamående.

En av de värsta dagar i detta livet.

 

En ny dag kanske dyker upp imorgon, ja det vet ni ju, för annars hade detta inte blivit skrivet.

Kram på alla, hörs snart igen.

Söndag den 14/7

Idag är det ju vilodag enligt almanackan, men kändes inte så precis, hade ju inte vilat färdigt vid halv nio när det började rassla och ringa på dörren. Då kommer en av de absolut härligaste värdinnorna in och säger god morgon.

 

Jag är lite tidig så du kan vila en stund till medan jag fixar till dina saker, slumrar en stund innan jag tar mig till toa och sen ut i köket. Går ovanligt bra att få i sig frukosten och är klar när de kommer med antibiotikan. Inhallerar den och sen blir det jobbigt med andningen.

 

Tar mig till sängen och slappnar då av med andningen så Judy kan gå vidare.

Hon skulle komma vid lunch också så hon hade full koll på mig, Björn ringde och sa att han kom in en stund, kanonkul.

 

Efter lunchen kom han och vi pratade och hade lika trevligt som alltid, + att vi ringde till våran bästa Karlsson också, men han var ute på uppdrag så vi bytte några trevliga ord med hans fru Karin, gick ju bra det också för hon heter ju också Karlsson.

 

Kvällen blev bra och kom i säng vid halv tolv.

 

 

Måndag den 15/7

Kände mig väldigt trött och orkeslös till att börja med, eftersom det var även idag en av de bästa värdinnorna som kom. Carina som dök upp efter sina semesterveckor, tog mig upp till frukostbordet med lite lockrop, blev via toan så sömngubbarna försvann.

 

Kom sedan vid kvart i tio ett par sköterskor som skulle blanda antibiotikan, var klar vid halv elva med fika och tidning. När hon sen gick blev det lite vila på sängen, för Peter och Emma var på gång upp från Halmstad för att hälsa på, och även Linda, Anna och Maja kom efter lunch och fikade.

 

Avbokade trekaffet hos hemtjänsten och bad dem komma vid fem, halv sju och halv nio som vanligt.

Somnade till en stund när mina gäster gått, och vaknade vid fem. Hon stekte pannkakor till mig på smeten som Peter gjort, var jättegott åt tre stycken.

 

Kom sedan för att fixa inhallationen vid halv sju och när de var klara gick de ganska snabbt, för vid halv nio skulle de komma tillbaka och göra kvällsfika, mm.

Satt vid Tv:n och kollade fotbollen, men vid kvart över nio var jag väldigt trött och ingen hade kommit, tänkte precis larma när någon hördes vid dörren, mådde lite illa eftersom jag väntat alldeles för länge.

 

Bad henne ändå göra lite kaffe och ta fram ostkaka med grädde och sylt som fanns i kylen, jo visst blev det klart till slut, jag var nu vid kvart i tio också slut, tog lite kaffe och en bit ostkaka, smakade lite lustigt tyckte jag men hon hade ju omgående smitit iväg.

 

Då jag efter en tugga kom på att hon lagt på lingonsylt på ostkakan, ingen höjdare precis, hade inte heller bäddat upp eller släppt ner persiennerna så jag fick hålla på en timme extra innan jag var klar med detta i min takt.

 

 

Tisdag den 16/7

Idag kändes det inget bra att vakna, illamående och magknip samt orkeslös, tog mig inte in till toan utan fick nyttja minipissoaren (Kissflaskan) så man klarade av andningen också, går inte att stirra iväg till toa i detta läget.

 

Låg kvar i sängen med samma plågor fram till sköterskan kom vid halv nio. Fick beställa 2 alvedon och en antiillamåendetablett direkt när hon kom, samt lite yoggi för att se om det var hungern som spökade, fick ju inte i mig någon nattamat igår.

 

Blev både frukost och antibiotika i sängläge denna morgon, mådde helt kass, efter att de gått så kom Peter och Emma och sa hejdå för nu stack de tillbaka hem till sitt, börjar jobba nästa måndag.

 

När sen hon som ska ställa fram lunchen låg jag bara i sängen och kved av smärtor i magen och fortfarande en illamåendekänsla med svettningar, hostade upp lite blod i samband med slemmet, ville inte ha någon mat utan bad om lite yoggi i ett glas. Hon undrade om hon skulle hjälpa mig med något, men jag försöker sova tills ni kommer vid fikat så får vi se hur jag mår.

 

När hon kom så var det definitivt inte bättre, för nu orkade jag inte ens flytta mig utan att andningen gick i topp, och allt låste sig. Hon ringde sjuksköterskan och bad att hon skulle komma, förklarade min situation och hon kom jättesnabbt och kollade feber och blodtryck.

 

Jag bara låg och flämtade i sängen, dessförinnan hade jag varit tvungen att lägga lite last i kalsongen för att komma till toan var omöjligt i detta tillstånd. Sköterskorna skötte det bra samtidigt som Linda kom ner också, och då jag hörde henne så lugnade andningen sig nästan direkt. Sköterskan ringde till mottagningen och fick besked om att ringa ambulansen och åka ner akut.

 

Linda och sköterskan Inger plockade ihop mina saker som behövde följa med, och hjälpte mig på med kläderna tills ambulansen kom. Blev sen att flytta sig från sängen till båren, gick ganska bra men började jaga upp andningen när jag kom in i ambulansen, blev sedan i det läget ända tills vi kom fram.

 

Ambulanskillen förberedde att det skulle finnas läkare på plats när de kom för syresättningen låg lågt trots att han ökat på under resans gång med syrgasen. Kom in direkt i akutrummet där de stod och väntade med mask och fullt syrgastryck, kopplade även in combivent inhallation i masken men det blev panikjobbigt direkt.

 

Jag drog igång paniken igen, så snabbt som ögat satte de dit en nål och sprutade in lite morfin för att jag skulle lugna mig. Hjälpte ganska snabbt måste jag säga, mådde jättegott en lång stund in på kvällen sen, blev sen uppkörd till avd 5 och mitt kära rum R efter att vi varit och röntgat, ny lunginflammation nu i gamla lungan.

 

 

Onsdag den 17/7

Vaknade upp på avd. 5 ännu en morgon. Denna gången blev det 12 dagar hemma sen jag var här sist.

Blev en hel del prover och ny antibiotika direktinsprutat igen samt en i tabblettform och sen är det sista dagen för inhallationsantibiotikan.

 

Låg ganska stilla och lugnt så att andningen var bra, men magen ville fortfarande bråka en del. Så fort någon nämnde något om mat så började jag må illa och det kändes som jag ville kräkas.

Efter lunch kom de med den nya medicinen, tog 20 min med droppåsen kopplad att få i sig.

 

Somnade sen en stund, för att försöka få tillbaka lite energi, men hinner inte vila länge här har man ju lärt sig förrän de har kommit på något som ska göras med en eller är det nåt piller som kommer eller prover som ska tas, eller mat och fika.

 

Kände att det började gå mot kväll för nu lugnade sig andningen och man har mycket lättare för att slappna av, blev kvällskaffe och tv för hela slanten, sen sovdags vid 23.00, efter en dag med bra men mest dåliga stunder, mycket svettningar och kämpande med andningen.

 

Torsdag den 18/7

Fick i mig lite frukost vid 8-tiden i slagsmål med magen, jag vann tror jag, fick sen min dos i armen och sen var jag ledig en stund tills läkarna kom och frågade hur de var, mest skit med gubben tyckte jag, men de tyckte jag såg lite piggare ut än igår och det får jag kanske hålla med om.

 

Matlusten var lite hit och dit även idag men mycket slem innebär ju att svampen frodas och då finns ingen mat eller drickalust.

 

Linda var uppe med lite småsaker som glömdes i tisdags och vi satt och pratade en lång stund, sen åkte hon hem för hon var trött efter att ha jobbat, men nu tror jag hon har lite semester framöver.

 

Sån där dag, ganska lik gårdagens. Mycket sova de korta stunder som går emellan upphostningarna.

 

 

Kommer nog mera imorgon om jag orkar, kram på er, sola och njut.

Det som kommer nästa gång leker man inte med.

Skrivet 130722

Fredag den 12/7

Ganska skön morgon, solen strålar utanför fönstret och jag känner mig ganska lugn i andningen och resten av kroppen.

Ligger och slappar tills det ringer på dörren vid halv nio, och min värdinna glider in genom dörren för att fixa frukost och medicinservice.

 

Sitter kvar vid köksbordet och läser tidningen och dricker kaffe en stund efter att vårdarna gått.

Tar sen den vanliga turen in till sängen efter 2 timmars aktiviteter vid köksbordet, kryper under filten och sussar en timme ungefär.

 

Vaknar till en stund innan lunchen kommer för att komma igång igen, var riktigt jobbigt idag, mycket slem och skräp som ville upp, matlusten är inte bra, men fick i mig lite stekta nypotatis och grillade revben samt efterrätt.

 

Andningen och slemmet lugnade sig sen, så jag spelade lite data och kollade hur det skulle funka nu när jag fått papper på att jag är helt sjukpensionär från och med 1 juli.

 

Får nog använda hela måndagen nästa vecka för att ringa alla inblandade instanser och hoppas att man i bästa fall får ihop ekonomin så man kan betala sina räkningar. Enligt vissa uträkningar blir det 12 000 kr/ mån efter skatt. Är väl på gränsen till existensminimum. 60 % av lönen, 40 % bara borta.

 

Idag var det ju Lindas tur att köra i Vimmerby, så hon var lite nervös, men tog det lugnt i första heatet, för att i andra dra på sig en svartflagga som hon inte reagerade på, så hon blev utesluten och fick inte köra tredje heatet, men jag tror funktionärerna tagit fel på bil. Blev av med bilen ändå.

 

Jag mådde bra och var relativt pigg hela eftermiddagen och kvällen.

Tittade lite på fotboll och lite mordgåtor på tv:n. Blev sängen vid 12-tiden efter en mycket vara uppedag.

 

 

Lördag den 13/7

Idag var jag trött, vaknade lite väl mycket kissnödig så snabbt till toan vid halv sex, pustade en stund innan jag kunde lägga mig igen och somnade om ända till halv nio när det skramlade i dörren.

 

Var fortfarande väldigt seg och trött och slemmig i halsen, så det tog en timme att komma upp och få på sig lite kläder och inta frukostbordet. När de sysslorna var klara la jag mig igen och somnade för att sova till halv ett, kände mig lite piggare nu och var faktiskt lite sugen på mat.

 

Eftersom jag åt lite sent så hoppade vi över eftermiddagskaffet för att ta fikan vid femtiden istället.

Nu hade vi kommit igång igen och slemmet borta andningen ok.

Sen kom de vid halv sju med antibiotikan och nu ska de komma och mata mig inför natten, har beställt 2 grillade med bröd till fotbollen, Heja Sverige. Kanske en öl till detta.

 

Anki ringde och pratade en stund, de hade varit över i Norge och var nu på väg söderut igen, övernattning i Sunnetrakten.

 

Tack och hej, ha det nu gott, kram på Er.

 

Fredag den 5/7

Konstigt nog efter en sådan kväll som igår så vaknade jag ovanligt pigg och kom upp ur sängen redan vid halv nio.

 

Då kom hemtjänsten och fixade frukost, ögondroppar, inhallation, pllerplocknng samt iordningställde antibiotikainhallatorn till sjuksköterskan kom vid 10.00 för att blanda den och sen går hon igen. Därefter blir det inhallation av den och sen ska hemtjänsten diska grejorna efteråt.

 

Förmiddagsjobbet klart så nu kan vi gå och vila en stund, eller egentid som det ju så fint heter fram till klockan 13.00 då det är dags för lunchservering. Blev med Linda och en pizza, så hemtjänsten fick lite ledigt.

 

Eftersom jag alltid brukar ta slut på alla krafter de första dagarna efter hemkomst så har jag tänkt lite extra denna gång och faktiskt gå och vila en runda på eftermiddagen också.

 

Kvällen rullade på bra och personalen kom vid 19.00 idag med antibiotikan, kändes ju bättre.

Har varit en bra och härlig dag med mycket vila, somnade vid halv tolv.

Anki hade semesterfest med jobbet ikväll, så hon kom väl framåt ettiden tror jag.

 

 

Lördag den 6/7

Blev sovmorgon förutom lite toabesök vid halv sju, var härligt skönt att börja känna sig hemma i sin egen säng och se min älskade när man slår upp ögonen, Anki var igång vid åtta som vanligt, men jag var nog en timme senare till frukostbordet, och sen kom sköterskan som skulle fixa antibiotikan.

 

Dags för lunch för mig, medan Anki, Anna, Tobbe, Maja, Linda och Erik skulle åka till Bromöllatrakten på årsmöte och årsfest i Jägermeisterklubben.

Var i bra skick idag så det blev ingen vila förrän på eftermiddagen, men bara en timme för sen var man på G igen.

 

Blev lite hästatitt på tv:n, och sen lite kvällsmat innan antibiotikabesöket kom vid sjutiden.

Höll koll på tv och dator resten av kvällen, mådde bra och kom i säng redan vid halv elva, vaknade till 3 sek när Anki kom hem vid tvåtiden.

 

 

Söndag den 7/7

Stora dottern Anna fyller år idag. Grattis.

 

Hade ingen jättebra morgonstart, var trött och allmänt trög, fast andningen kändes ok. Låg kvar i sängen till tio innan jag fick på mig kläderna och antibiotikaleverantören kom, tog dosen i sängläge vilket också gick bra.

 

Steg upp och tog lite frukost som Anki fixat, och gick sen till sängläge igen, hade nog varit lite väl aktiv igår även om jag lovat mig själv att vila mycket efter att man kommit hem.

 

Är nog inte så farligt med tröttheten för känner mig bra för övrigt så det är inte någon ny infektion på gång.

 

Tänkte att jag skulle orkat följa med till Anna och fika på eftermiddagen så jag la mig en stund, och somnade så länge att när jag vaknade så var det lite för sent för att hinna göra sig iordning, samtidigt som det var väldigt lite med syrgas i tuben, så hade bara kunnat stanna en timme som mest.

 

Tog det lugnt och fint satt på uteplatsen och myste i solen och funderade på lite allt möjligt och hur härligt det var att bo här, inga måsten som snurrar i huvudet, som man ändå inte klarar av.

En bra kväll med lugn andning och ganska pigg.

 

 

Måndag den 8/7

Inte vilken morgon som helst, Anki var hemma idag för nu har hon börjat sin semester.

Ska bli spännande hur det ska funka med hemtjänsten och deras tider idag, nu är det dags för lite extrapassning eftersom Anki skall åka iväg tills nästa söndag.

Hon åker visserligen inte förrän onsdag. Men det ska funka från och med idag.

 

Frukostvärdinnan kom som vanligt vid halv nio och fixade moronsysslorna, sen kom det 3 sköterskor för att blanda 4 ml antibiotika och fylla på behållaren som hemtjänsttjejen har monterat ihop åt dem och sen åker de igen för att jag ska inhallera och sedan ska hemtjänsttjejen vänta för att diska apparaturen efteråt. Då är klockan halv elva.

 

Efter det passet på två timmar vid köksbordet är man ganska trött igen, så jag går och vilar för att orka med dagen. Anki åker iväg och handlar för att fylla upp kylen till mig.

 

Jag vaknar till igen vid lite i ett för de ska komma och fixa lunch vid ett, men ligger kvar i sängen och drar mig en stund stiger upp vid halv två för att vara redo men ingen kommer, jo Anki kommer hem efter sin handlarrunda, jag har då precis tryckt på larmet för att fråga om det inte blir någon mat idag.

 

Anki sätter då igång med att göra köttfärssås och spagetti till mig, när vi sen sitter och äter vid halv tre så kommer det en från hemtjänsten, dags att komma nu tyckte jag, måste blivit något fel sa de.

Eftersom det sen skulle komma en för eftermiddagskaffet vid tre så undanbad vi oss även den tjänsten eftersom klockan var nästan tre nu.

 

Kvällspasset vid 19.00 funkade bra, och läggpasset vid nio sa vi att de inte behövde komma.

Somnade sen gott och med höga tankar på att detta funkar nog perfekt sen när man ska vara själv hemma. Älskar kommunens logistik.

 

 

Tisdag den 9/7

Ytterligare en träningsdag för hemtjänsten, morgonen funkade jättebra och tider och service funkade underbart, och bara en sköterska till att blanda idag.

Var klart bättre med mig idag så nu blev det ingen förmiddagsvila utan lite datajobb som kunde göras via nätet, banker och telia att diskuttera med.

 

Klockan ett kom de idag, precis som det skulle, och sen vilade jag en stund gör att orka vara lite trevlig ikväll när Ankis reskompis skulle komma.

När jag sen vaknade hade hon redan kommit och även kaffeleverantören var här, däremot talade vi om att de behövde bara komma vid halv sju för antibiotikan, kvällsmaten ordnade vi själva på grillen.

 

Satt sen och tittade på allsång på Skansen och Håkan Hellström show tills det blev väldigt mycket John Blund pulver i mina ögon, så jag tog vägen via toa och tandborste in till sängen och sa god natt till tjejerna som orkade med en stund till.

 

Somnade nästan direkt och sov jättegott hela natten.

Hade varit ytterligare en bra dag med andning och orken börjar bli bättre.

 

Sov Gott alla bloggläsare nu ska jag sova, klockan är nu 22.32

Hörs kanske imorgon. Kram

 

Onsdag den 3/7

Startade upp motorerna ganska lugnt och fint idag, kändes som om det skulle kunna bli en hygglig dag, förutom att det skulle ösregna hela dagen men jag är ju inne så vad gör det mig.

 

Efter att alla morgonsysslor var klara vid 10 så blev det en timmes vila, sen kom läkarna in och tyckte att jag skulle åka hem antingen idag eller imorgon förmiddag, för de behövde platserna, och då sparkar man bara hem den som rankas att må bäst av patienterna antagligen.

 

Tyvärr svarade jag, behöver någon dag till så på torsdag eftermiddag kan jag tänka mig som tidigast även om man givetvis helst vill vara hemma, men inte om man inte känner sig tillräckligt stabil.

Vid ett kom sköterskorna från hemtjänsten och skulle lära sig hur min inhallator och antibiotikan fungerade.

Blev sen en mycket hostig och andfådd eftermiddag, men lossnade framåt kvällen.

 

Hade det ändå ganska jobbigt med andningen på kvällen när jag skulle gå lite i korridoren, blev bara 2 vändor sen kände jag att gränsen var nått, blev till att slappa vid dator och tv istället.

 

Oron för hemresan imorgon hade väl gått igång. Somnade inte förrän 01.00 och sen blev det ganska mycket springande och pratande i korridoren av någon anledning, så blev inte mycket sammanhängande sömn.

 

 

Torsdag den 4/7

Trött, seg, och lite illamående blev det efter att de tagit prover och vägt mig, 53,8 kg.

Fick ner lite gröt och ett halvt ägg sen var det stopp. Fick lägga mig ner med värsta magknipet, fick en tablett av sköterskan, och tog mig till toa efter en stund och tömde, blev två gånger till på förmiddagen men sen försvann det.

 

Blev sen en grundlig kroppsrengöring och civila kläder på, innan lunchen kom, nu var man hungrig tyckte jag, försvann snabbt, paprikasoppa med potatis och purjolöksbitar. Vilken dräparlunch.

Vilade en timme, sen gick läkaren och jag igenom medicinlista och ev. nya recept.

 

Efter kaffet kom Anki och Anna för att hämta mig, jag var ganska redo men hade som vanligt inte plockat ner mina saker men det fixade de ju på en minut.

Tog en stund för mig att lugna ner andningen när de kopplat om syrgasen och flyttat mig till rullstolen.

 

Resan gick bra och kändes härligt att komma hem, satt kvar i rullstolen och bara njöt en lång stund.

Blev sen till att sätta sig på sängen och ta igen sig en stund, Anna åkte hem och Anki stack och handlade och hämtade medicin till  mig, medan jag sov en stund.

 

Ringde sen på dörren vid halv sex, jag vaknade till och tog mig fram och öppnade, då var det 2 sköterskor från hemtjänsten som var på väg att köra igen, så jag fick ropa tillbaka dem och frågade om de inte hade nyckel, jo men de trodde inte jag var hemma för de såg ingen bil. Betyder att man ska inte trilla ihop och vilja ha hjälp om inte bilen är hemma.

 

 

De kom in och talade om att de skulle vara med och visa och lära sig och sköterskan om inhallatorn.

Sköterskan skulle komma vid 18.00, men kom ingen, kändes inte så ovanligt heller. Vi satte igång den vanliga inhallationen som ska tas före antibiotikan medans vi väntade.

 

Så kom det någon i dörren, men ingen sköterska utan Anki som kom hem, då berättade hon att någon ringt henne och sagt att det kommer ingen sköterska förrän vid halv tio för det ska vara 12 timmar mellan inhallationerna hade någon kommit på, fanns inga såna tider när jag låg på lasarettet.

 

De stackarna som suttit här i en timme och väntat kunde ju åka hem för nu hände det ju inget förrän halv tio, och jag var ju ganska trött efter hemkomsten som tar lite extra på krafterna, men bara att hålla sig uppe.

 

Klockan blev halv tio, tio, halv elva, då sa jag till Anki att nu blandar vi det själva, just då kom det två sköterskor från nattpatrullen som skulle fixa detta, bara det att de hade aldrig sett denna utrustningen tidigare och trodde inte att jag heller kunde det, fast jag använt det i snart 5 år, så de frågade inte om hjälp heller, gick till elva innan de hade fått till det, så nu var det bara 15 minuters inhallation av en ganska trött varelse med redan jobbig andning, halv tolv fick man borsta tänderna och gå och lägga sig.

 

Nu är dagen slut, och så det kan bli när ingen vet. Kram på Er alla och trevlig helg.

Tisdag den 2/7

Bästa morgonen på länge trots dålig nattsömn eftersom det var fullt pådrag i korridoren och i någon annan sal.

Inte mycket slem idag och gott med frukost, hoppas kroppen har vant sig vid nya antibiotikan nu, så det blir lite bättre.

 

Läkarna meddelade att sänkan hade nu gått ner till 29 från 33 så sakta åt rätt håll, men en bit tills den är under 10 som den ska vara. Känner ju fortfarande att man inte orkar en del väldigt enkla saker, så någon infektion är kvar, men de menar på att det kan vara medicinerna som håller den uppe också.

 

De säger att de inte ska stressa på för hemgång men ändå tycker de att imorgon eller torsdag skulle gå, och strax efter kommer sköterskan och menar på att jag måste bestämma mig när, så då sa jag torsdag.

 

Lunchen slank ner med hull och hår, har fått lite mer hungerskänsla och matlust igen. Även träningen gick lättare idag så luktar lite framgång. Ögat känns helt perfekt och det gör ju lite på humöret att kunna se klart igen.

 

Imorgon kommer någon från hemtjänsten hit och ska lära sig hur min inhallator för antibiotikan funkar. Jag ska träna lite mer imorgon om jag mår lika bra som jag gjort idag.

Kvällen har varit helt perfekt så nu gäller det att krypa ner och gosa med kudden en stund.

 

Hoppas att ni mår bra också, kram alla min bloggisläsare.

Söndag den 30/6

Vaknade av att det var gurgligt i halsen vid halv sju, försökte dricka lite vatten och hostade en stund för att det skulle komma upp.

La ner huvudet på kudden igen och andades på genom näsan för att lugna ner hela systemet, det lyckades no för jag somnade och vaknade igen när sköterskan ville ta lite prover vid kvart i åtta.

 

Inhallation 1, frukost, ögondroppar 1, inhallation 2, pillerna och ögondroppar 2, så var klockan tio när det var klart.

Ta sig ut till toa och morgontvätten, på med landstingets kostym storlek större, sen var man helt slutkörd, bara att lägga sig på sängen som sköterskan bäddat under tiden jag var på toan, och klockan var nu kvart i elva. Det bästa med att sova är att hostan slutar.

 

Vaknade för tredje gången och försökte morna sig, då kommer hosta och slemproduktionen igång med det samma. Fick en fruktansvärd smärta på höger sida, typ krampade ut med sidan så jag ville näsan skrika rakt ut, sköterskan kom med en värktablett, det släppte efter en kvart.

 

Klockan 12.00 kom maten, jättegod köttgryta men oskalade potatis idag också. Åt upp hela portionen och inlagda päron med grädde, samt en glassbägare sen var det fullt så man mådde nästan illa.

 

Dags för en timmes sova innan inhallationen och eftermiddagspillerna och ögondroppe serverades.

Anki kom lagom till kaffet, och då var det givetvis ett himla väsen i halsen med harklingar och slem, men stackaren har ju vant sig vid detta laget. Fikade och pratade lite om gårdagens rally och vad Maja hade hittat på med mormor igår.

 

När Anki hade åkt så helt plötsligt blev det rent i halsen och man blev mycket piggare, hon lämnar nog lite piggelinmedel i luften när hon går. Nu blev det lite träning innan kvällsmaten.

 

Efter maten blev det lite slappatid, innan samma procedurer som på morgonen kör igång, och avslutar sen kvällen med 5 tur och retur i korridoren vid halv tio ungrfär, sen blr det kläder av och tandborstning, krypa ner och spela lite data och kolla tv:n tills tröttheten kommer vid midnatt.

 

Har hört att söndagar ska vara vilodagar.

 

Måndag den 1/7

Lika tråkigt gurglig start idag, prover skulle tas till Lund idag, så det var 6 rör och blodtryck och vikt.

Mådde inte alls bra, kändes klart sämre med andningen, lättare andfådd och slö.

 

Kunde ju ändå inte ligga kvar i sängen för länge för skulle vara på efterkontroll med mitt öga vid 11.15 på ögonmottagningen. Läkarna kom och rondade, de såg på mig att det verkade sämre idag, och talade då om att crp:t hade stigit från 19 till 33, vilket kan innebära en ny infektion på gång, så någon hemgång blev det inte ännu.

 

Syresättningen låg också lågt, 85% bara efter natten, vikten var 53,8 kg, så här får vi kämpa på.

Kördes upp i rullstol till ögon, fick komma in direkt, de kollade skärpan, synen och trycket i ögat och allt var bra, har nu fått full syn 1,0 på vänsterögat. Hon frågade om jag var intresserad av att fixa även det andra ögat, klart att jag var, ser ju kanonbra med nya linsen, kan läsa böcker och tv-text igen.

 

Lunch, vila, kaffe, medikament, vila, kvällsmat och sen som vanlgt känns allt ok, inget slem och relativt pigg.

Men märkte att det inte stod rätt till när jag började gå i korridoren, tog emot efter halva sträckan, när jag sen envisades med att fortsätta blev det nästan panikandning men kunde lugna mig precis.

 

Nu är klockan tjugo i elva så dags att borsta tänder och krypa under täcket för imorgon är det nya prover för crp:t.

 

God natt och krama varandra, hörs snart.