130703-130704
Onsdag den 3/7
Startade upp motorerna ganska lugnt och fint idag, kändes som om det skulle kunna bli en hygglig dag, förutom att det skulle ösregna hela dagen men jag är ju inne så vad gör det mig.
Efter att alla morgonsysslor var klara vid 10 så blev det en timmes vila, sen kom läkarna in och tyckte att jag skulle åka hem antingen idag eller imorgon förmiddag, för de behövde platserna, och då sparkar man bara hem den som rankas att må bäst av patienterna antagligen.
Tyvärr svarade jag, behöver någon dag till så på torsdag eftermiddag kan jag tänka mig som tidigast även om man givetvis helst vill vara hemma, men inte om man inte känner sig tillräckligt stabil.
Vid ett kom sköterskorna från hemtjänsten och skulle lära sig hur min inhallator och antibiotikan fungerade.
Blev sen en mycket hostig och andfådd eftermiddag, men lossnade framåt kvällen.
Hade det ändå ganska jobbigt med andningen på kvällen när jag skulle gå lite i korridoren, blev bara 2 vändor sen kände jag att gränsen var nått, blev till att slappa vid dator och tv istället.
Oron för hemresan imorgon hade väl gått igång. Somnade inte förrän 01.00 och sen blev det ganska mycket springande och pratande i korridoren av någon anledning, så blev inte mycket sammanhängande sömn.
Torsdag den 4/7
Trött, seg, och lite illamående blev det efter att de tagit prover och vägt mig, 53,8 kg.
Fick ner lite gröt och ett halvt ägg sen var det stopp. Fick lägga mig ner med värsta magknipet, fick en tablett av sköterskan, och tog mig till toa efter en stund och tömde, blev två gånger till på förmiddagen men sen försvann det.
Blev sen en grundlig kroppsrengöring och civila kläder på, innan lunchen kom, nu var man hungrig tyckte jag, försvann snabbt, paprikasoppa med potatis och purjolöksbitar. Vilken dräparlunch.
Vilade en timme, sen gick läkaren och jag igenom medicinlista och ev. nya recept.
Efter kaffet kom Anki och Anna för att hämta mig, jag var ganska redo men hade som vanligt inte plockat ner mina saker men det fixade de ju på en minut.
Tog en stund för mig att lugna ner andningen när de kopplat om syrgasen och flyttat mig till rullstolen.
Resan gick bra och kändes härligt att komma hem, satt kvar i rullstolen och bara njöt en lång stund.
Blev sen till att sätta sig på sängen och ta igen sig en stund, Anna åkte hem och Anki stack och handlade och hämtade medicin till mig, medan jag sov en stund.
Ringde sen på dörren vid halv sex, jag vaknade till och tog mig fram och öppnade, då var det 2 sköterskor från hemtjänsten som var på väg att köra igen, så jag fick ropa tillbaka dem och frågade om de inte hade nyckel, jo men de trodde inte jag var hemma för de såg ingen bil. Betyder att man ska inte trilla ihop och vilja ha hjälp om inte bilen är hemma.
De kom in och talade om att de skulle vara med och visa och lära sig och sköterskan om inhallatorn.
Sköterskan skulle komma vid 18.00, men kom ingen, kändes inte så ovanligt heller. Vi satte igång den vanliga inhallationen som ska tas före antibiotikan medans vi väntade.
Så kom det någon i dörren, men ingen sköterska utan Anki som kom hem, då berättade hon att någon ringt henne och sagt att det kommer ingen sköterska förrän vid halv tio för det ska vara 12 timmar mellan inhallationerna hade någon kommit på, fanns inga såna tider när jag låg på lasarettet.
De stackarna som suttit här i en timme och väntat kunde ju åka hem för nu hände det ju inget förrän halv tio, och jag var ju ganska trött efter hemkomsten som tar lite extra på krafterna, men bara att hålla sig uppe.
Klockan blev halv tio, tio, halv elva, då sa jag till Anki att nu blandar vi det själva, just då kom det två sköterskor från nattpatrullen som skulle fixa detta, bara det att de hade aldrig sett denna utrustningen tidigare och trodde inte att jag heller kunde det, fast jag använt det i snart 5 år, så de frågade inte om hjälp heller, gick till elva innan de hade fått till det, så nu var det bara 15 minuters inhallation av en ganska trött varelse med redan jobbig andning, halv tolv fick man borsta tänderna och gå och lägga sig.
Nu är dagen slut, och så det kan bli när ingen vet. Kram på Er alla och trevlig helg.
