111111-20
Fredagen den 11/11
Fredag idag, innebär att arbetsveckan går mot sitt slut för de som inte är "statsanställda" som jag.
Slappar förmiddagen med långfrukost, och sen lite sitt vid datorn för att sedan plocka i sig lite lunch, och sen blir det uteliv en stund.
Fint väder så det hände något i huvudet som sa att du måste gå ut och ta en promenad i det fina vädret, han inte stoppa anfallet förrän jag var ute, kanonskönt, gick fram och tillbaka på gatan, blev nog en 300 meter med ett antal pauser.
När jag sedan kom in så började jag faktiskt att gå runt och vifta med dammvippan, och sen gjorde jag mat tills Anki kom hem. Kändes som en bra dag idag, och det blev en bra kväll också, men har inte vant sig vid att det bara är Anki och jag hemma nuförtiden. Blir lite tyst emellanåt, även om jag är duktig på att prata.
Lördagen den 12/11
Upp i ottan "08.00" för att vara helg. Var ju tvungen till att gå upp och äta frukost när den serverades. Kände mig ganska dassig idag också, är så nästan alla dagar just nu, blir tung i andningen utan att egentligen göra någonting.
Tobias och Anna kom på förmiddagen för Anna skulle spela bowling och Tobias hjälpte Erik att skruva rallybil.
Jag gjorde inget ansträngande för jag sparade på krafterna för att kunna följa med till bowlinghallen och titta på matchen, Linda skulle ju också vara med.
Så Anki och jag åkte dit, men det var väldigt tveksamt innan eftersom jag började stressandas som vanligt när vi skulle åka. Tog tag i mig själv och bestämde att nu åker vi, gäller att ta sig ut till bilen, helst utan att stegra andningen, för när man väl satt sig och stängt dörren kommer andningen att gå upp i varv, och håller på i cirka 5 min innan man lugnat sig.
Väl framme gick det bra att ta sig ner i hallen, men det kändes jobbigare än vanligt. Satte oss vid ett bord och tittade på tjejerna, de spelade jättebra och vann matchen lätt.
Däremot när jag skulle ta mig upp för trapporna till bilen så började andningen blåsa på, kändes hela tiden som att luften inte räckte till, tog nog 15 min att ta sig upp för tre trappor och sen in i bilen, hade en massa stunder som jag kände för att ge upp och bara lägga sig ner.
Kom hem och tog lite näringsdryck och la mig på sängen en stund, då blev det mycket lugnare men långt ifrån bra. Blev sen till att titta TV och fika lite grann, Anna och Tobias hade ju åkt hem. Anki tog sig lite vin och jag höll mig till Coca Cola, för den förbannade magen vill inte vara som vanligt.
Söndagen den 13/11
Inte ens idag när det är söndag fick man känna sig bra, seg och trött i kropp och andning.
Anki fick göra frukost som vanligt, vore kul om man fått tillbaka orken som fanns för nån vecka sen, då klarade man ju att fixa till både frukost och vara lite trevlig, nu känns det bara skit, och det går ju ut över allas humör.
Frågan är vad det beror på, är det medicinbytet som de gjort eller är det kroppen som håller på att rehabilitera sig själv efter all antibiotika, eller är det kanske så att kroppen börjar ta slut av allt som händer. Fryser ju nästan hela tiden, samt värken i magen vill inte försvinna, värst efter man har ätit, då man mår illa en stund också.
Har fortfarande en liten stund på kvällen när man sitter i sin kära fåtölj och koncentrerar sig på TV-tittande eller leker lite med datorn som är bratid, där man känner att andning och stress är borta.
Ska inte gnälla för mycket, det gäller ju att anstränga sig och hitta på lite roliga saker, även om de flesta sådana kräver fysisk ansträngning.
Måndag den 14/11
Idag blev det till att stiga upp tidigt, inget snoozande, Anki kommer hem och hämtar mig strax efter åtta för att åka till mottagningen och ta de vanliga proverna och testa om jag ska ha syrgas eller inte.
När vi kom dit blev det invägning, 60,9 kg har hållit vikten uppe, bra jobbat. Sen lite stick i armen för att fylla de där fem rören, och koll av blodtrycket, 120/80, något som verkar bra.
Dags att försöka sig på ett par blås också, hyggligt bra på det ena, men ganska dåligt på det andra, men är ju maskinen som bråkar lite med oss.
Nu var det dags att träffa sköterskan som är specialist på syrgas.
Hon visade en del olika typer av tuber och kompressorer som finns, och tog en blodgas för att se hur syret i blodet låg till.
Dags för gåtest, och kolla hur mycket syresättningen sjönk vid ansträngning, fick gå fram och tillbaka i korridoren så långt jag kände att jag orkade, blev ca. 90 meter, och då hade jag sjunkit med 3 % till 89%.
Nu blev det vila en kvart och lite mer info om syrgasanvändning i hemmet, Hoppas inte det blir nödvändigt att ha det hemma, för då fick det inte användas någon typ av öppen låga i huset, inga ljus tända eller elda i öppna spisen.
Nu blev det en ny gårunda, denna gång med syrgas på sig, gick nu 70 meter längre än utan och sjönk inte någonting i syresättningen, visst gjorde det nytta.
Vi bestämde då i samråd med sköterskan att jag skulle använda syrgas när jag tränade på sjukgymnastiken, annars tyckte hon inte det behövdes i andra lägen ännu. Skönt. Eftersom det inte kändes som det gjorde så stor skillnad i vanliga vardagen.
Blev en hel del vila på eftermiddagen, men fixade lite mat tills Anki kom hem. Blev sen till att kolla Lakers match mot Djurgården på TV-n, innan det blev läggdags.
Tisdagen den 15/11
Kände mig sliten idag, gjorde de vanliga morgonsysslorna för att sedan ta och vila lite mellan halv tolv och halv ett. Gjorde lunch och sen kände jag mig kanonbra, satte mig en stund vid datorn innan serviceresor skulle dyka upp, skulle ju till träningen idag. Första gången på 3 veckor.
Gick hur bra som helst att ta sig ut till bilen idag, behövde inte ens lugna ner mig innan jag satte mig.
När jag kom till lasarettet gick jag hela sträckan 50 meter in till sjukgymnastiken med bara ett stopp, trodde nog att jag hade syrgas redan.
Träningen gick som en dans, en lugn sådan, men att syrgas verkade göra det bättre med återhämtningen var ju helt klart, behövde kortare tid mig. Klarade alla momenten och kunde till och med öka motståndet på cykeln.
Gick sen bra hela kvällen, inte ens magen spökade.
Onsdag den 16/11
Mådde kass denna morgon, blev kvar i sängen en bra stund innan jag kände tvånget av att stiga upp och äta lite och få ner medicinerna innan det blev lunch. All ork och engagemang var som bortblåst, frös och hade ont i magen hela dagen. Kan vara att man tog i lite för mycket igår när man mådde bättre.
När Anki kom hem fixade hon till lite mat, för jag hade inte orkat göra någonting, efter maten åkte hon upp till WMS en stund och jag satte mig vid datorn.
Kunde slappna av lite mer men fortfarande jätteont i magen stundtals. Blev sängdags tidigt denna kväll.
Torsdag den 17/11
Startade upp med lite högvarv på andningen idag, men kändes som det lugnade sig efter en lång frukost och lite inhallation.
Linda kom hem och vi åt lunch tillsammans, jättekul med så trevligt sällskap. Hon hade ganska lång lunch så vi hann med att prata en bra stund innan hon var tvungen att åka och jobba igen.
Jag gick och vilade en stund, innan det var dags för att åka och träna. Träningen började bra med cyklingen som funkade kanon, men sen vet jag inte vad som tog stopp, för det blev väldigt mycket flåsande och långa pauser mellan övningarna. Jobbigt att ta sig ut till utgången även efter gympan, hade precis kommit ut när serviceresor kom, jättebra att man slapp vänta.
Blev bara det att det blev lite stressandning precis innan jag skulle sätta mig i bilen, så jag skrämde upp chauffören lite, hon undrade om hon inte skulle köra mig runt hörnet till akuten istället.
Det lugnar sig sa jag, och det gjorde det ju som vanligt, sen körde hon hem mig och väntade utanför ända tills jag kommit innanför dörren, jättesnällt gjort.
Väl inkommen så blev det till att lägga sig på sängen och lugna ner andningen, strax kom Anki hem, och då känner man sig helt värdelös när man inte kan fixa till så det är mat färdig eller iallafall på gång.
Men får väl skylla en del på sjukdomen, och inte bara på att man är lat och oengagerad.
Kvällen fortlöpte som vanligt med röven i fåtöljen och TV-n påslagen, tur att det bara är reklamen och nyheterna som är som repriser hela tiden. Finns faktiskt några program som är intressanta, inte bara tidsfördriv.
Klockan blev halv elva idag också, godnatt.
Fredagen den 18/11
Vaknade och kände mig i kanonform, duschade och åt frukost och bara njöt av stunden.
Anna ringde och undrade om hundarna kunde vara hos mig när hon var på återbesök på lasarettet, + att hon och Linda skullegöra en shoppingrunda med lunch.
Vilade lite vid tvåtiden, och när sen Anna kom och hämtade hundarna så fungerade jag inte alls bra.
Gick och la mig igen tills Anki kom hem, var fortfarande lika kass, trött, frusen, ont i kroppen och andning på topp så fort jag rörde mig.
Tog mig iallafall upp till sittande ställning vid TV-n, och tittade på när Anki kastade sig över dammtrasan, ut med mattorna , dammsuga och torka golv, städa av toaletten, när detta var klart blev det till att fixa mat, för jag satt ju som nån dj....la zombie och fick inte för mig att göra någonting.
Blev ju inte bästa fredagshumöret för varken Anki eller mig, blev tysta leken ett par timmar för två lika besvikna personer, blev bra framåt kvällen då vi pratat igenom lite saker. Anki jag älskar dig.
Känner mig som en belastning för alla, samtidigt som det är väldigt tråkigt att inte kunna följa med till affärer eller att gå ut och äta eller fika, eller bara gå ut i garaget och plocka lite, skulle kanske kunna, men så fort något kommer på tal så tar huvudet över och man blir stressad för att man tror att det ska bli jobbigt. Vet inte hur man kommer över det. Måste försöka tänka till om alla ska klara denna eviga väntan.
Lördagen den 19/11
Trögt på morgonen, brukar inte vara så, men har varit det en tid nu.
Anki är alltid morgonpigg, så där hänger man ju inte med, hon gjorde frukosten, när vi ätit och plockat av så gick hon ut för att räfsa upp de sista löven och plocka in en del blomkrukor.
Jag var ute och försökte göra henne lite sällskap, men är ju så frusen av mig så det vill inte funka med andningen alls när man spänner sig.
Gick in och kollade skidor på TV-n istället, och fixade lite fika till oss.
Vid 13.00 skulle Linda spela innebandy, så Anki åkte och tittade men jag valde att stanna hemma, dels på grund av att magen inte funkar riktigt och inte heller andningen idag.
Jag klarade av att se till så att maten var klar när Anki kom hem, och efter en stund kom även Linda, hon smakade också lite mat. Tyvärr hade de inte vunnit idag.
Blev för ovanlighetens skull lite TV-tittande på kvällen, med ost och kex, lite räkor, närmare ett halvt kilo på två personer, tillsammans med lite vitt vin till Anki och Cola till mig, trevlig kväll.
John Blund kom vid tolvtiden och pratade med oss.
Söndagen den 20/11
Steg upp och tömde strax före åtta, för att sedan snooza en halvtimme.
Blev en trappa ner och in i duschen för mig, och träningsmaskinen för Ankis del. Jag gjorde lite frukost till oss, fransk omelett och bacon, passade nog bra efter Ankis träning. Tog mina mediciner och inhallerade en stund.
Erik kom och hämtade bilen, för han var snäll nog att skifta till vinterdäck åt oss.
Jag hittade lite skidstafett på TV, smärtor i magen idag också undrar vad det är. Anki gjorde jättegod fläsksnitzel med ost emellan och kroketter till.
Problemet var att min mage ville inte äta så mycket, så det blev en liten portion. Fick sen göra 2 racerturneér till hemlighuset för att tömma. Lugnade sig i magen efter det.
Åkte sen till Anna och Tobias för att fika lite och hitta på något en söndageftermiddag, var riktigt kul och faktiskt inte så jobbigt heller.
Hemma igen vid åtta-tiden, dags för piller och inhallation innan det blev lite slapptittande på Vem kan slå Filip och Fredrik, lite nyheter tills det blev dags för sänghalmen.
Nu har man kommit igång igen, ska se om det inte kommer ifatt sig här på bloggen igen, blir lite så här när inte knoppen, kroppen och humöret är på samma bana.
Känns som att det är en jobbig period just nu, kan det vara höstmörkret och vädret.
Men vi kämpar vidare, kram på Er skriver snart igen hoppas jag ////
111107-10
Nu har det varit väldigt dåligt med skrivandet, men tid och ork har tagit bort engagemanget, men nu försöker vi igen.
Måndag den 7/11
Denna måndag kändes faktiskt lite speciell, för när Anki åkt till jobbet så hände det inte något mer, för ingen Linda som kom upp och åt frukost, hon och Erik hade ju sitt nu.
Så det blev frukost och medicinering tillsammans med katten Astrid, blev sen sådär väldans trött och fick ont i magen och bröstet igen, gick in i sängen och somnade för att sova till ca 14.00.
När jag sen vaknat och mornat mig, om det nu heter så vid 14.00 på eftermiddagen så var det dags att fixa lite mat tills Anki kom hem.
Skalade potatis, satte in en paket torsk i ugnen med lite purjo,grädde och creme fraise, kaviar och tomatpuré.
Detta blev jättebra när det var klart för intag.
Efter maten blev det en stund i fåtöljen, medan Anki kastade sig på sin höststorstädning, kan ju ändå inte hjälpa henne.
Däremot är jag trött och frusen hela tiden, hoppas det går över när kuren är slut.
Blir till att titta på TV denna kvällen också, blir ju iallafall gymnastik för ögonen, och lite träning av att fixa kvällsfikat.
Och sen dessa piller som ska in varje kväll kl. 21.00, har en så kallad antipillerperiod nu.
Tisdag den 8/11
Kände mig i riktigt dålig form idag också, struntade i träningen p.g.a. inflammationen och antibiotikan.
Mycket sovande även idag, känns som andningen och kroppen mår bäst av att bara ligga, är väl kanske det det är dags för snart.
Men huvudet vill fortfarande att jag skall vara uppe och försöka orka med dagarna.
Känns som om det värker eller gör ont lite överallt i kroppen just nu, kan vara medicinbytet som tar lite tid att vänja sig vid, eller är det kanske det att man inte orkar röra på sig tillräckligt.
Men klarade av att fixa lite chile con carne till oss, det var länge sedan, men nu ska väl magen få vad den tål.
Läget fram på kvällen var något bättre, men frossan kommer och går, sen har man troligen lång tid framför sig när det gäller att vänja sig vid att det bara är Anki och jag hemma nu.
Känns väldigt lustigt att det inte kommer några ungdomar inskramlande efter träningar och skruvande, men blir ju i och för sig inte så mycket plockande heller. Hoppas de kommer förbi ofta och säger hej. Saknar Er.
Onsdag den 9/11
Idag kändes det faktiskt bättre när man vaknade, mycket renare i luftvägarna och ingen frossa, tog det väldigt lugnt och åt frukost med piller, slappade en stund innan det blev dusch.
Gick hur bra som helst att duscha, blev sen sittande vid datorn en stund innan jag bara var tvungen att gå ut i det fina vädret och njuta i solen, promenerade ett par vändor fram och tillbaka på gatan, kändes kanon.
Gick sen in och värmde en portion Chile con carne, gäller att visa magen vem som bestämmer.
Vilade en timme på eftermiddagen, för att inte vara så trött på kvällen.
Behövde inte göra någon mat idag, för Anki,Linda och Erik skulle träffa Anna och Anna och Kalle på Huseby Julmarknad för att hitta lite godsaker till julbordet, eller skaffa sig vetskap om att nu kommer den snart,
julen alltså.
Vid åttatiden kom de hem, och hade inhandlat lite glögg och hemystad ost, och lite till. Min kväll var fortfarande bra, men bäst att komma i säng för imorgon är det provtagning vid 08.30 på lasarettet.
Torsdag den 10/11
Upp i ottan, 06.45 för att kunna hinna med rutinerna innan serviceresors bil står utanför vid 08.00. Ska försöka klara av att åka till provtagningen själv, så Anki slipper att ta ledigt hela tiden.
Funkade hyggligt bra med andning och stress, tog mig ut till bilen utan någon längre paus innan jag kunde sätta mig i stolen.
Stressandades en stund, men det brukar lugna sig efter fyra-fem min, och så blev det nu också.
När vi väl kom fram till lasarettet så skjutsade chauffören mig i rullstol bort till mottagningen, sen blev det provtagning och blåstest. Blåset var kanonbra idag.
Ann körde tillbaka mig till huvudentrén, där jag sen får beställa bilen hem, kan ta upp till en timmes väntan innan någon kommer, men så är reglerna säger de. Idag tog det faktiskt inte mer än en halvtimme, men chauffören var från Ljungby och hade inte mycket för idrotten i Växjö, Lakers var skitdåligt, Hockey och fotbollsarenan var ju helt onödigt att bygga. han tyckte nog att de skulle byggas i Ljungby, och vad har de som skulle ha nytta av dem där?
Vilade mig lite på eftermiddagen, och hoppade över träningen även idag, orkade inte åka en tur och retur till lasaretttet igen. Ibland känns det som att man måste vara frisk för att orka vara sjuk. Kvällspasset framför TV-n klarade jag av utan större problem, gjorde lite äppelpaj till kvällsfikat.
Kommer med mer imorgon, ses och hörs då. kram ///
111104-06
Startade upp denna dag väldigt försiktigt, kom igenom alla morgonsysslor och kände mig ganska ok. Tröttheten kom efter frukost, så blev lite extra vila på sängen.
Anna kom vid 11-tiden och lämnade in hundarna, för hon skulle jobba på eftermiddagen.
Anki kom hem redan vid halv ett idag, så jag fixade till lite lunch och slappade sen en stund innan alla hjälpredor till Lindas och Erik flyttlass började dyka upp.
Anna, Daniel, Kalle och Måns och Tobias kom för att både leverera lite möbler och bära flyttlådor.
Erik och Linda samt Anna kom hem från sina jobb, så nu var hela flyttgänget samlat, de åkte sen upp till lägenheten för att försöka att gemensamt få till de tyngre möblerna på rätt plats.
Tobias, Anna, Linda och Erik kom hem vid halv nio för att pusta ut lite, blir fortsättning imorgon, Anna och Daniel med pojkarna åkte hem till sig.
Eftersom jag bara hade ansträngt mig med att titta på från min plats i fåtöljen så kände jag mig pigg, blev till och med en öl till Idol. Kvällen avslutades med lite kortspel, tills klockan blev halv ett, då gick jag och la mig.
Lördagen den 5/11
Idag vaknade jag vid åtta och kände mig pigg, Anki var redan uppe och tog en morgonpromenad med hundarna.
Jag bestämde mig för att fixa lite omelettfrukost till oss, så det blev till att krypa ut från varma täcket och sätta igång.
Efter frukost försvann Anna och Linda på inköpsrunda, och Erik och Tobias fortsatte att köra flyttlådor och blommor och Anki gav sig på räfsan för att snygga till på tomten, jag gick och inhallerade.
Tog mig sedan ut för att pumpa ur regnvattnet från pooltäcket, Att lyfta i pumpen var ett dagsverke som krävde en lång paus efter. Därefter sladden i kontakten och slangen i avloppet, sen paus.
När vattnet var borta plockade jag tillbaka grejorna, och det gick betydligt lättare nu, hade ju tränat en gång.
Anki och jag åkte sen upp till Lindas och Eriks lägenhet för att se hur det blivit, och se hur den var, hade ju inte sett den innan. Den var jättefin, och de flesta möblerna var på plats. Var riktigt jobbigt med andningen när vi tog oss dit och hem, eftersom jag frös så jag skakade, vet inte varför.
Gick sen in och vilade mig för att vara lite alert framåt kvällen, för Anna och Tobbe skulle vara kvar till söndag, och Linda och Erik kom också hem en stund på kvällen, Anki hade gjort rostbiff med Hasselbackspotatis och en kanongod sås.
Kvällen gick hyggligt bra, men är ju precis slut om jag måste göra något annat än att sitta och vara trevlig. Blev inte så sent ikväll, för Erik skulle köra rallytävling i Nässjö imorgon söndag och Tobbe skulle följa med och serva lite. Somnade gott under täcket när jag väl fått upp temperaturen.
Söndag den 6/11
Började som en ganska seg morgon, låg och drog mig tills det var dags att hjälpa till lite med frukosten, Intog min morgonshot och alvedonerna, Anki hade redan börjat med frukosten, eller nästan gjort klart kan man säga.
Linda kom hem och åt frukost, för hon hade inte hunnit fylla på kylskåpet ännu, det skulle hon och Anna göra idag.
Tobias och Erik hade ju åkt till Nässjö för att köra rally, Erik skulle säkra sin DM-vinst.
Peter och Emma kom ut och hälsade på efter att de gått tipspromenaden på Kvälleberg, och levererade lite dryck som de hämtat hem igår.
Idag blev det storstädning i källaren för Anki, efter utflyttning såg det ut som ett mindre krig hade dragit fram.
Jag var inte alls i form idag, trött och frusen hela tiden, men vi skulle ju åka upp till Linda och äta middag idag, och det blev helt kaotiskt i andningen när vi skulle åka, stod bara och skakade och frös.
Klarade inte detta sa jag, men kan inte svika Linda nu, så bet ihop och tog mig till bilen, satte mig och försökte lugna ner mig.
Lyckades något med det, Anki körde fram till dörren och sedan hissen upp, gick bra med en liten andhämtning, satte mig vid köksbordet och då lugnade det sig ganska bra, fick en jättegod hemlagad pizza.
Senare var det dags för hemfärd, kändes jobbigt, men tog mig ner till ytterdörren och så backade Anki upp så jag slapp gå så många meter, när vi sen kom hem fick jag sitta i bilen fem minuter innan jag vågade mig på att gå från garageuppfarten och in. När jag väl kom in så hade jag ganska häftig andning, så det blev rast vila på sängen en stund.
Peter hade kommit ut för att tvätta sin bil, och Anki fortsatte att göra fint i källaren.
Kollade resultaten på datorn angående rallyt, Erik hade vunnit som vanligt, nu var han DM-segrare i sin klass.
Framåt 7-tiden kom de hem och då blev det lite fika innan alla åkte hem till sig, och kvar blev jag, Anki och katterna. Kände mig lite bättre nu i kväll efter att jag vilat lite, och inte rörde mig, men var fortfarande frusen.
Sova lite sen ny vecka, kram på Er, så hörs vi igen, hoppas att trötthet och frossa ska försvinna
111101-03
Igår somnade man i hotellsängen på avd. 5 kl. 23.30 för att vakna till av en sjungande tenor i rummet bredvid kl. 02.45, men när han tystnat efter en timme så somnade man gott och sov till 07.00.
Då var det dags för kontroll av syre,blodtryck,feber och en hög med mediciner, sen kom frukosten. Idag var andningen som vanligt igen, men snabbt andfådd när man var uppe.
Sa till sköterskan att de kunde ringa till röntgen och få en ny tid, för idag var det som sagt bättre. Fick en tid vid 11.15, så hopp ner i rullstolen och skjuts till röntgen, funkade utan problem idag, la mig på britsen direkt och kunde hålla andan medan de röntgade.
Blev serverad lunch när jag kom tillbaka till rummet, service på detta hotellet, blev sen vila på hela ryggen med lite syrgas i näsan, vid ca. 14.00 kom lillasyster upp från sin sjuksäng och hälsade på mig, vi bor ju på samma hotell just nu.
Det var helt underbart att se henne, och att hon klarat sig så bra är helt osannolikt, men är ju fortfarande en hel del att träna och bearbeta för att komma tillbaka. Hoppas av hela mitt hjärta att det kommer att gå bra i fortsättningen.
Kaffedags, denna gången händer det inte mycket här, nu har man ju bara syrgasbehandling ingen antibiotika som ska sprutas in, utan känns bara som om man fyller ut en plats.
Läkaren kom in och berättade att röntgenbilderna visade inga defekter mer än den inflammationen som jag redan behandlas för. och att jag fick vara kvar tills imorgon onsdag, innan jag fick åka hem.
Onsdag den 2/11
Sovit hela natten, för sångaren åkte hem igår, så det har varit tyst och lugnt.
Det händer inte så mycket mer än att äta och sova idag, läkaren var inne en runda och frågade när jag ville åka hem, det blir inte förrän efter fyra när Anki slutat, så hon skulle fixa lite papper och recept tills dess.
Vid tre-tiden började jag att packa ihop mina prylar, men det var jobbigt, vet inte varför jag stressade upp andningen nu, höll på att stressandas ända tills Anki kom, släppte lite, men höll på hela kvällen i omgångar.
Tänkte jag skulle kunna gå ner och duscha av mig lite sjukhus, men det orkade man inte, får ta det imorgon, kröp i säng ganska tidigt eftersom vi skulle till Lund på sex-årskontroll sen transplantationen.
Torsdag den 3/11
Skönt att vakna i sin egen säng, mådde hyggligt bra, så det blev en runda i duschen direkt, och det funkade kanon.
Blev sen frukost och medicin/inhallation innan det var dags för avfärd till Lund. Anki hade tagit ledigt för att köra mig och vara med och lyssna, för jag kommer aldrig ihåg vad de sagt.
Vi var framme vid lite i tolv, då blev det ärtsoppa och pannkakor till lunch, skulle ju träffa sjukgymnasten vid 13.00 enligt mig, men hade blivit fel med tiderna i min hjärna, skulle vara där vid 12.30, det dumma var ju att vi satt bara och väntade på att klockan skulle bli ett. Gick in och anmälde oss vid kvart i, och då hade visst sjukgymnasten jagat oss en stund via min mobil, som jag inte hört.
Väl på plats så pratade vi lite om hur man skulle försöka göra det lite lättare att få upp slem och rensa luftvägarna så gott det går.
Sen var det dags för blåstest, och det funkade bra, kom upp i likvärdiga resultat som när jag blåser hemma, och sen blev det gångtest på bandet, skulle försöka gå så långt som möjligt på sex minuter.
Jag trodde inte jag skulle orka någonting, men envishet och vilja kan va bra att ha, klarade faktiskt att gå i sex min. utan paus, och sträckan blev hel 176 meter, så det var väl ingen rask promenad precis, men jag klarade tiden.
Däremot gick syresättningen ner till bara 85 % när jag ansträngde mig, brukar ligga på 90-92 % i vanliga fall.
Så hon skulle prata lite med läkaren om att börja använda syrgas lite mer.
Nu var det dags att träffa läkaren, hon berättade om när det tidigast kunde bli aktuellt med ny transplantation, utvärdering och prover skulle påbörjas i augusti nästa år, om inget oförutsett skulle hända, men enligt henne så var värdena så pass bra att det inte var någon fara, var bara det att det inte dök upp några nya tumörer.
Efter att hon lyssnat lite på mig och uppdaterat medicinlista och lite recept var det dags för hemfärd.
Kom hem ganska trött och sliten efter denna utflykten, gick och vilade en stund medan Anki åkte och handlade.
Blev sen lite kvällsmat och sen ishockey på TV. Erik och några kompisar hade också kommit. Han är ju gräsänkling, för Linda är på utbildning i Stockholm denna veckan.
De ska flytta till egen lägenhet i helgen så nu är sista barnet också utfluget, bara jag och Anki som ska vänja oss vid detta, blir nog en omställning i början, hoppas bara att hon klarar av att gå här med en hostande och pustande invalid, utan att ha någon annan att prata med, och måste klara av alla sysslor själv.
Särskilt tråkigt är det ju att jag inte orkar med så mycket, men kanske att orken kan bli en gnutta bättre om jag tränar och börjar använda syrgas. Gäller att ta fram lite jäklar anamma och försöka göra det så bra som möjligt.
Grattis till nya lägenheten Linda och Erik.
Somnade gott ikväll. Nu är det snart Hallowen, så bus eller godis på Er, Trevlig helg, kramar
111030-31
Idag fick man ju sova en timme extra, kändes ändå som man var vaken alldeles för tidigt av klockan att döma.
Låg och drog mig en stund innan jag tog mig upp och började med frukosten, resterande hade ju varit på fest och kom hem vid halv tre, så de fick sova lite till.
Kokade lite ägg och stekte falukorv, kaffe och te, Ellos sylta och rödbetssallad samt lite bröd och pålägg fick duga idag. Dukningen och framplockandet skötte Anki.
Blev lite trött efter frukosten, så jag fick sätta mig lite på hela ryggen. Gjorde sen lite försenat elvakaffe, och till detta svärmors äpppelkaka. När vi fikat klart skulle Anki köra Linda och hämta hennes bil, Månsan åkte med som andrepilot. Så Erik och jag slappade vidare.
Eftermiddagens inhallation satte fart på andningen, gick upp i varv för minsta lilla, kändes riktigt jobbigt att andas.
Dags för Christina att rulla hem till Kristianstad innan det blir mörkt, tack för en trevlig helg.
Blev snart middag som Anki ordnat, Jättegott, men kändes mest jobbigt att äta när andningen flåsar på. Blev till att lägga sig och försöka vila tillbaka lite lugn.
Piggnade som vanligt till lite grann innan man ska inta sängen för natten, men det är ju skönt att det känns så.
Imorgon blir det resa till röntgen.
Måndag den 31/10
Vaknade efter en kanonbra sovnatt vid 06.45 när Anki åkte till jobbet, låg och mornade mig en lång stund, tills Linda åkte till sitt jobb.
Gick ner och duschade, funkade riktigt bra, för att sedan fixa till ett par mackor till frukost, och en kopp kaffe. Mediciner och sudoko, sen blev det till att ringa serviceresor för att fixa skjuts till eftermiddagens röntgen, "du har placerats i kö, du är samtal nr. 9".
Inhalerade, och blev kanontrött av det, kröp ner i sängen en stund och vilade, samtidigt som andningen började öka i frekvens började jag frysa och krypningar i benen. Låg kvar en lång stund innan jag tvingade upp mig för att förbereda lite lunch, bilen kommer ju vid 14.20. Men orkade inte göra någonting, så det blev en näringsdryck och sockerkaka med kaffe till lunch.
När jag skulle börja klä på mig ytterkläder och skorna för att vara väl förberedd, så började andningen att öka på riktigt rejält, fick anstränga mig för att kunna slappna av och hitta lite lugn, så kom då bilen, hann inte mer än ut på trappan förrän nästa anfall kom.
Chauffören blev lite orolig när man stod och flåsade och inte fick luft, kunde efter fem-tio min. ta mig in i bilen så vi kom iväg, hade väl kommit ner i varv när vi kom fram.
Gick då från bilen och in genom dörrarna, dags för ett nytt anfall, som tur var kom min chaffis precis med en rullstol jag kunde hänga på.
Lugnat sig någorlunda, satte mig i stolen men flåsade fortfarande ganska tufft, han ville köra mig till akuten direkt, men bad honom köra till lungmottagningen istället, när vi kom dit fanns det ingen där, men då hade jag lugnat mig lite så jag bad honom köra till röntgen så fick det gå som det ville.
Han lämnade mig sedan i väntrummet tills de tog hand om mig, väl inne i röntgenrummet började det bli riktigt jobbig andning, de härliga sköterskorna försökte lugna ner mig och få mig att slappna av, de lyckades ganska bra, men när jag skulle lägga mig ner så kom stressen igen.
Då bestämde vi att avbryta och de körde mig till akuten, var jättesnälla och höll mig sällskap ända tills jag kom in i undersökningsrummet. väl där tog de koll på syresättningen som var väldigt dålig, fick syrgas, och hade även liten aning feber, satte dit en kanyl och tog prover. Anki kom direkt efter jobbet till akuten.
Fick sen träffa en läkare som lyssnade på mig och konstaterade lustiga ljud, men visste ju redan att det fanns en inflammation, han fixade till en vanlig röntgen och transport till avd. 5.
Väl på plats och med syrgas på så började man lugna sig ganska bra, Anki körde hem och hämtade mediciner som de inte hade och lite toalettgrejer, blev bättre och bättre framåt senkvällen.
Vilken dag, för bara en röntgens skull.
Nu är jag här och vad som händer kommer ni att få veta imorgon. Kram på Er.
