Mitt liv utan luft!

Onsdag den 27/11

Vaknade vid fyra av att syrgasmasken hade smitit sin väg, men samtidigt kom sköterskan och satte dit den, hade lossnat även i skarven.

Lugn och skön start på dagen vid åttatiden med det vanliga samt morfindosen som numera tillhör standarden, hade fått ny antibiotika för den tidigare var nog inte så passande, för Crp:t hade gått upp till 140 nu.

Blev sen storstädning på mitt rum och adventsstjärna samt krans fick man upphängt i fönstret.

Klockan tolv kom det lunch och sen tänkte jag mig en vilopaus, men det blev jobbigt redan i slutfasen av lunchen, så vid kl. ett bad jag om morfinet lite tidigare.

Slappnade av efter det, och kunde somna till på riktigt, sov en hel timme, jätteskönt sen.

Samtidigt som maten kom in, ringde Anki och undrade hur jag mådde och om de sagt något.

Jo då, crp,et hade ju stegrat och antibiotikan hjälpte alltså inte.

Tänkte mig lite skidskytte på tv-n men fem minuter innan start bestämde de att de inte kunde åka för vindarnas skull, blåste visst storm.

Så det blev de vanliga såporna som vanligt, kvällssysslorna med tillägg för morfin inför natten intogs tillsammans med kaffe och glass med banan.

God Natt och sov gott, Kramizar till er alla..

Söndag den 24/11

Lugn och trivsam söndagsmorgon med start och andning, morgonsysslorna  rullade på i godkänt tempo. Efter vilan vände det som vanligt till sämre läge, så det blev en kallelse på sköterskan med morfindosen, och inta en sådan.

När det gått en halvtimme kände man sig helt ok igen, så då blev det på med kläder och lite sitta upp på sängkanten och träna låren lite. Var väldigt trött av någon medicin så jag bara låg och blundade och halvsov fram till 10.00.-11.00. då blev det tryck på knappen och hoppas att det höll sig till de hann in för nu var det bråttom. Gick precis, fullt tryck.

Dags för lunch i magen, som nu hade hur mycket plats som helst. Vilade upp oss en timme sen kaffe.

När jag vaknade till värkte det i bröstet och mådde lite illa med orolig andning.

Dags för ny morfindos, tyckte sköterskan.

Efter den dosen och kvällsmaten mådde man lite bättre igen, Anki var också nere och hälsade på.

Blev till att gratulera henne till vinst på gårdagens bowlinglotteri, summan är hemlig, skattemyndigheten kan man ju inte lita på. Ha, Ha.

Har varit en av de bra dagarna tack vare morfinet.

Måndag den 25/11

En riktig skitmorgon, blev väckt redan vid sjutiden, supertrött, visste inte vad jag var bara. Fick upp ögonen till slut och kunde lugna ner mig, vet inte vad som flugit i den normalt lugnaste sköterskan jag brukar ha. Hon ville skynda sig så vi var klara innan ronden tycke hon.

Problemet blev tvärt om med oro och tidspress så jag fick ta en morfinare direkt, inhalera, äta piller och så kom frukosten med varm gröt och varmt kaffe samtidigt som läkaren steg in genom dörren.

Hade väl bara det att jag krävt mer morfin och varit lite i oordning med magen i två dagar att berätta.

Hon tyckte då att hon skulle sätta in morfin två gånger om dagen, 09.00 och 15.00 permanent.

När hon var klar blev det värmning av frukosten och sen äta och vila, vaknade vid 11.00 men hade fortfarande ont i bröstet och vänster sida när jag andades in. Ytterligare en dos enl. sköterskan.

Mita var uppe på snabbvisit för jag var inte i form just då. Hade varit på kyrkogården för pappa skulle fyllt 83 år

Lunchdags och sen slappade jag hela eftermiddagen, var sen dags för första permanenta morfindosen vid 15.00.

Kaffe, sova en stund och sen kvällsmat, mådde bra en mindre stund för att sedan börja känna mig hygglig i kroppen.

Tröttheten kom tidigt, så jag kröp ner vid halv elva ungefär, och somnade ganska omgående.

En riktig skitdag, så nu hoppas vi på en bra dag i morgon.

Tisdag den 26/11

Vaknade lugn och behärskad med en skön känsla, låg och slappade, väntande på provtagningen som skulle tas innan frukost. Inhalerade så länge, tog sen proverna och fick frukost och piller.

Därefter var det dags för morfinen och sen piggnade man till, mådde bra hela förmiddagen, och skötte magen riktigt.

Efter lunch hade jag lite funderingstid, liksom trötthetstid. Linda ringde på väg hem ifrån Älmhult för att ta sig till Willys och leverera julstjärnor och hyacinter som det är drag efter just nu. Vi pratade nog en halvtimme.

När jag lagt ner telefonen så kom svärmor Karin och hälsade på, hon skulle ut till Öjaby och Anna.

Men tog genvägen över Birka först, då fick hon ju se hur man tankade morfin innan hon åkte.

Blev pannkakor till kvällsmat, sen skriva blogg och lyssnatitta på tv, kan ju tre saker samtidigt.

Anna ringde också och undrade hur det var.

En pigg och mycket bra dag har passerat, såna hoppas vi på mer av.

God Natt och stora kramar rullar på din kind…..

Onsdag den 20/11

Pigg och glad som en lärka startade vi upp denna dag, låg och bara myste under ett varmt och gott täcke. Så kom sköterskan in och plockade fram piller och inhalationer samt hämtade frukostbrickan.

Fixade till detta och kände mig toppen, vilade en stund innan morgonhygienen, tänkte jag skulle duscha eftersom jag kände mig pigg. Ringde på sköterskan om hjälp med toabesök och duschningen.

Gjorde mina behov som kändes lite jobbiga idag, satt och slappnade av en lång stund.

Började spola och tvåla in fötter och ben, men där blev det stopp, vänta. Fick början till panik, luften tog slut tyckte jag, öka syrgasen och byt till masken ropade jag, kändes som en evighet innan det var gjort. Satt och försökte koppla av.

Funkade inte, så det blev att de fick köra mig till sängen och kalla på sköterskan så det fick bli lite morfin. La mig sen och vilade tills maten kom, då hade det lugnat sig. Ny spontan duschtid bokades tills nästa gång jag trodde jag skulle klara det.

Kvällen gick sen jättebra och somnade dödstrött vid halv elva.

Torsdag den 21/11

Idag var det en riktig racermorgon, sköterskan dundrade in och väckte mig så jag stog nog upp i sängen. Det var visserligen dags för uppstigning för klockan var halv nio, men det kändes som en tornado drog fram samtidigt som det hela tiden hördes att vi skulle ta det lugnt i min takt.

Läkaren var inne och pratade och talade om att ikväll börjar de med en 10-dagars kur med antibiotika. De vet ju inte vad det är för infektion så de provar någon sort.

Däremot tycker jag det vore enklare att jag får lite morfin när jag behöver det, sen mår man ju bra i 7-8 timmar innan en ny dos, då behöver man ju inte en massa annan skit.

Blev piller och inhalation och sen frukost. Efter detta kom toabesök och då började kroppen jobba i alla ändar.

Så då tyckte sköterskan att vi skulle tanka in lite morfin för att dämpa oron och värken som var lite överallt.

Hon blandade till en dos medan jag vilade någon minut, efter ca 10 min släppte allt det lustiga och andningen blev lugn.

Satt och funderade på lite allt möjligt som man skulle försöka intressera sig för att klara av som lite träning eller för att det skulle kännas kul.

Kvällsmaten slank ner och sen blev det slö slapp framför TV och dator. Tog inte så lång tid förrän tröttheten bara sköljde över mig.

Sen kom det en period med andningsproblem och oron började åka runt i huvudet. Sköterskan ringde efter nattpatrullen som kom och matade mig med en ny morfin dos inför natten. Sen somnade jag gott.

Fredag den 22/11

Inte ovanlighetens dag idag heller, kändes mest som att det skulle bli en hygglig dag.

Genomförde frukost och morgontoan inklusive hårvätt för att sedan returnera ner på en nu tillfixad före detta tygbomb.

Låg och funderade samtidigt som jag kollade lite tidningar. Kände att det började ta emot i andningen och krypningar och värken i bröstet smög sig på.

Ringde efter sköterskan som genast kom och blandade en dos med morfin, injicerade  den och sen tog det ungefär fem min tills man började må riktigt bra.

Vilade sen en stund fram till vi fick lite elvakaffe, och efter det blev det lite styrketräning. Käkade lunch och eftermiddagsslappade en halvtimme.

Kvällsmat ner i magen, gick lite trögt med maten, mådde lite småkvalmigt. Anki dök upp en stund och lämnade lite mer mediciner och pratade lite om vad som komma skulle, hon skulle ju gå på bowlingklubbens lottdragning i morgon lördag, och döttrarna skulle på julbord med sitt jobb.

Vid åttatiden fick jag be om en dos med morfin inför natten, kände att de jobbiga känslorna var på gång. Fikade och kollade TV fram till halv elva när Idol var slut, och jag med. God natt blev det då.

Lördag den 23/11

Vaknade med en obekväm andning och trötthet, började med inhalationen för att se om det gick att gå igång lite lugnt.

Kände att vi måste nog starta med morfinet idag, ringde på sköterskan så ringde hon till nästa, som hade befogenhet att ge morfinet.

Medan hon var på väg blev det tryck från den bakre avd. snabb hjälp till toa, och där brakade det till ordentligt, magen i onåd. Kan vara antibiotikan som ökar på trycket.

Tillbaka till säng och morfin, under täcket och huvudet på kudden en halvtimme, sen kändes det ok i alla ändar.

Då blev det 16 piller till ner i magen tillsammans med frukosten, därefter en slapparstund.

Kollade sen skidor på TV, och gjorde ett försök att hitta vinnare på V75.

Åt lunchen och kollade vidare på skidstudion och travet.

Kände att det var dags för morfinet innan jag kunde äta kvällsmat. Fick dosen och sen maten, började må riktigt bra inför kvällen, 7 rätt på hästarna, fruktat utdelning på 604 kr, men vinst, jipppieee.

Avslutade dagen med att se Bättre förr innan tröttheten trillade ner i ögonen. Har med hjälp av morfin haft en bra dag. Somnade vid elvatiden.

Nu orkar vi inte skriva mer idag/// skrivet den25/11 kl.22.00. Kram och god natt på Er.

Måndag den 18/11

Vaknade i hyggligt skick vid halv åtta, hostade en del, men mindre än igår söndag. Blev som vanligt väl uppassad med mediciner och frukost av personalen.

Vid halv nio kom läkaren och ville ha information om hur det varit över helgen, samt ge lite besked vad hon tyckte vi skulle hitta på. Jag hade ju fått morfin tre dagar för att lugna mer slemproduktionen och ev. oro. Vilket jag mått mycket bra av.

Hon tyckte liksom sköterskorna att vi skulle ta det när det kändes jobbigt, istället för att ligga och ha det jobbigt, är ju helt ofarligt i de små doserna och inga biverkningar. Kändes gott att höra.

Hon skulle kolla med infektionsläkarna ang. antibiotika eller inte, svar i eftermiddag. Tänkte inte så mycket mer på det för nu hade ju morfinet tagit över så då mår man hur bra som helst, märker inte ens av att man andas, är bara en aning trött och oföretagsam.

Tisdag den 19/11

Dags för stora provtagningen till Lund igen, så då blir det väntan med piller och frukost tills de är tagna. Men det är ju en baggis nu sen de satt dit den där picc lessen att ta prover och ge mediciner.

Efter prover och frukost kändes det skit med andning och illamåendet, så det blev calling the sister för att få en dos morfin så man kunde komma igång. Tog en kvart så mådde man bra.

Blev sen kvar i sängen fram tills de kom med lunchen, klädde sig därefter och tvättade och fixade till sig, tränade en liten stund och kollade lite tidningar som Björn hade haft med sig.

Fikade, vilade och åt kvällsmat som förberedelse till fotbollsmatchen. När den sen började vid halv nio fick jag kaffe, ost och kex samt en stor skål marängswizze som kvällsgodis, tack personalen. Nu blir det väl skriverier och insändare för att skattepengarna går åt till storfester. Kanske räknas in i min månadsavgift, ja vet ju inte, men någon måste ju hitta fel och gnälla i SMP.

Denna dagen har tack vare lite morfin varit kanonbra. Fotbollen blev ju inte så bra, men man får inte slappna av när man gjort mål. Grattis Portugal ni var bättre.

Tack och kram till mina läsare, och beundrare hörs snart igen.

Fredag den 15/11

Lite strulit nattsov gjorde att de väckte mig med pillerna idag vid kvart över åtta.

Då var jag nödig, aj,aj,aj, fick tag i flaskan fortare än fort. Skönt att bara kunna slappna av.

Tog sen en lång stund innan det kom någon frukost, så man hann ju nästan somna om, var klar vid tio. Låg sen och slappade och kände att andningen var inte ok, mycket slem, fick jobba hela tiden och blev bara tröttare och tröttare.

Bad om hjälp till toan vid halv tolv, gjorde mina sysslor i nedre avdelningen först, kände mig smått ok så jag bad att få sitta kvar i stolen och tvätta mig. Efter jag torkat och kammat mig började det krabba till sig med andning och slemmet.

Då fick de köra in mig till sängen, försökte slappna av medan sjuksköterskan var på väg, de hade ringt efter henne, så hon kunde ge mig lite morfin för att dämpa slemmet och oron.

Tog tio minuter innan det började slappna av. Fick sen i mig lunchen innan jag somnade till en stund.

När jag sen vaknade mådde jag perfekt, lugn andning och avslappnad. Hade precis mornat till mig när Mita (söstra mi) kom och hälsade på, vi fikade och spekulerade om alla sjukdomar som fanns. Det var ju det vi inte skulle göra bestämde vi. Hon åkte vid tre för hunden längtade efter henne.

Sköterskan höll på att få tag i någon lungläkare i tjänst, om hur hon skulle göra med medicineringen inför natten, men eftersom jag inte kände mig infekterad eller hade feber så bestämde vi att bara köra på som vanligt, hade ju varit pigg och lite rask hela eftermiddagen och en bit in på kvällen, sen fotboll så då blir det ju bättre.

Detta var dagens berättelse, Kramar till Er så kan vi höras imorgon igen.

Torsdag den 14/11

När man vaknade idag var det bara att ligga kvar och vänta, för det var stora provtagardagen och då får man inte äta några mediciner innan.

Kände av min värk i sidan lite grann men inte som tidigare, så kom hon och tog 6 rör ur min ventil.

Var lite tjurigt med flödet idag men gick till slut.

Åt frukost och piller samt vilade en stund efter min värktablett eller mina tre som det ju egentligen är. Sen kom läkaren och rondade, vi pratade om hur jag mådde, och då sa jag att det känns mycket bättre förutom värken i bröstet och sidan.

De sura uppstötningarna har försvunnit sen hon satte in omeprazolen igen fast halv styrka nu, och ögonen har blivit mycket bättre när vi började konstant med ögondropparna. Får vänta på beskeden från dagens prover.

Mådde sen dess att medicinen börjat jobba riktigt bra, gott med lunch, vilade och tränade på eftermiddagen en stund.

Efter kvällsmaten ringde först Björne och sa att han tänkt hälsa på mig söndag em

Anki ringde sen och pratade lite och berättade att hon hade fullt upp med äventyr resten av veckan så hon visste inte när hon kom, Det tycker jag är roligt att hon har något skoj att hitta på istället för att sitta hemma.

På kvällen kom sköterskan in och talade om att det senaste värdet på crp låg på 78. Vi pratade om detta fast jag kände ju mig inte infekterad mer än om det kan vara smärtorna i bröstet.

Skulle få mer besked imorgon. Lund hade gett besked om höjning av avstötningsmedicinen till dubbla dosen och nya prover redan på tisdag.

Vet inte varför, för jag mår bra och har gått upp 2 kg till denna veckan, 52,5 är ny matchvikt.

Kram och puss på Er alla från en tillfälligt mår bra gubbe.

Tisdag den 12/11

Även denna morgon började med ett segt uppvaknande med värk i bröstet och vänstra sidan, fick ringa in en värktablett för att kunna få upp volymen i lungorna.

Tog medicinen och inhallerade innan jag tog frukost så tabletten skulle hinna verka.

Slumrade till en kvart, för att sedan vakna till och smärtan hade gett med sig en aning.

Fick väl igång andningen någorlunda så vi kunde göra toabesök och påklädning, satt vid tvättstället och borstade tänderna, innan det blev placering i sängen en stund till, och fick mina fötter och ben insmorda.

Efter lunch blev det lite vila, men tyckte jag frös så jag tog min rullstol och sattgick ut till garderoben och hämtade min kofta, bra träningspass kombinerat med något att göra. Samma väg tillbaka, blev sen sittande kvar i stolen för att kanske flytta ligg-sittsåren till en ny plats.

Fick lite kaffe och glass till fika, gjorde sen som vanligt inte mycket mer än tänkte på vad kul det kunde vara att hitta på något, men när jag tänkt en stund till så är det väldigt bra att sitta här och bara tänka på det. Då klarar man ju av det utan att bli trött och andfådd.

Onsdag den 13/11

Efter bra nattsömn, ett uppvaknande med rejäl smärta på vänstersidan, samtidigt kom sköterskan som skulle ta proverna som ska till Lund.

Nu är det ju ingen ansträngning att ta prover sedan de opererade in picklissen. Sen blev det omläggning också vilket ska göras en gång i veckan.

Fick sen medicin och efter en lång stund kom äntligen värktabletten, tog den och la mig ner och vilade, frukosten fick vänta.

Vaknade och åt frukost, blev sen mycket bättre, slappade till halv tolv för då tryckte de på där bak.

När jag var klar med det så kände jag mig bra i andningen och ganska avslappnad, så det fick bli dusch också, tog en halvtimme innan det var klart och jag hade rena kläder på och satt i sängen.

Nu blev det lunch och den satt fint nu. Rotmos med oxbringa.

Då sms:a Anna att hon kom om en stund och klippte mig, hon hade ju ringt innan och frågat om jag orkade med det. Så nu rök Zlatan-tofsen.  Gick hur bra som helst.

De ringde från lungmottagningen och tyckte att jag skulle få en influensaspruta. Men det blir efter att de kollat värdena så det inte finns infektion i kroppen.

Storstädning på rummet har de gjort idag med, så denna dag har det varit fullt ös.

Linda och Maja var ju också med Anna uppe när hon klippte mig. Anki ringde och pratade så man fick höra hennes sköna röst en stund, har trots alla händelser mått otroligt bra och haft en rolig och händelserik dag.

Får se vad morgondagen bjuder på, läkaren kommer med svaren på proverna vet jag.

Nu kramas vi och sover en stund, Älskar alla mina vänner, alltså alla, tror inte jag har några ovänner.

Kram och God Natt……..

Måndag den 11/11

Idag skulle min mor fyllt 79 år.

Efter en bra nattsömn vaknade jag i ett hyggligt tillstånd, när jag bara mornat till mig en kvart så kunde man starta upp morgonsysslorna. Läkaren kom in och pratade, men då mådde jag ju ganska bra, det dåliga kom ju efter hon gått.

Kände mig lite småpigg men samtidigt för seg för några utsvävningar, vilade kvar i sängen, kände efter en kort vila smärtan i bröstet igen så jag bad om en värktablett extra.

Fick också lite frossa så de la på mig en extra filt, täppt i näsan, slemmig och värk i kroppen.

Somnade ganska snabbt till en timme för att sen känna mig betydligt bättre, fast mentaliteten var lite jobbig, men det försvann efter middagen.

Klädde på mig och tränade lite för att försöka hitta på något, testade också det nya spelet jag fick, det var inte lätt.

Kvällen gick fort för tröttheten satt fortfarande kvar, kikade med ett halvt öga på TV och sov med det andra, när sen mediciner och tandborstningen var avklarad så kröp jag ner för natten, somnade ganska fort.

Tack för denna dagen, kramizar till Er alla så hörs vi snart.

Fredag den 8/11

Kände att nu är det nog helg snart, sög i tarmen, skit också det var ju inte öltarmen utan medicintarmen som sög. Kom med frukost också för jag var hungrig och mådde bra med andningen.

Passade på att bli duschad och rakad, fick sen elvakaffe och rast vila en timme innan lunch.

Hade lite träningsövningar på eftermiddagen, till och med planer på att dra en raggarrunda i korridorerna, så jag bad dem ställa fram rullstolen och skinnvästen, ajdå, västen var ju inte med så det fick bli koftan då. Så var det bara syrgasslangen som skulle fixas, och då var jag helt slut så det blev ingen runda idag, och brudarna hade nog gått hem.

Hur denna dag har varit är mycket upp och ner, men de sämre passen har nog varit mindre än de dåliga.

Lördag den 9/11

Har inte sovit vidare bra inatt, snurrat och vaknat en gång i timmen. Tog en lugnande tablett vid 03,00 och den hjälpte till så jag fick sova till sju-tiden.

Då var det mycket tungt att andas och lite ont i bröstet, värkte och frös i hela kroppen, pratade med sköterskan så jag fick någon tablett som kunde hjälpa. Fick in de vanliga lite tidigare för att se om de hjälpte, och inhallationen tog jag också sen vilade jag en halvtimme innan jag började med frukosten.

Tog en lång stund med många pauser att få i sig den, avslutade med kaffet vilket gjorde att man blev mycket bättre efter det. Körde en liten magknipsdans med verkmästaren innan jag kröp ihop och somnade efter en lång stund med oro och ångest.

Blev aningen bättre efter kvällsfikat, för vid sjutiden kom Tobbe, Anna, Linda och Maja med presenter för det var ju Fars dag imorgon.

Men de var bara en kort stund för både Maja jag och Linda var ganska slitna. Och Anna och Tobbe hade ju tapetserat så de var nog trötta de också.

Söndag den 10/11

Även denna natt har varit riktigt orolig tankemässigt och andningstung. Andas riktigt känns det som men ingen känsla av att man får tillräckligt med luft, upp och ner på syrgasen för att försöka hitta ett bra läge.

Nästäppa och mycket host och harkel, och ont i bröstet nu på morgonen, fick be om en värktablett till frukost samt tog en alvedon och resterande piller, för att se om det blev bättre.

Somnade till en halvtimme innan jag började äta frukost, tog lång tid men var gott. Efter lunch blev det bättre för då kom ju Anki med varsin bakelse till fikat, gott, gottigottgott.

Hon såg lite gladare ut idag också, jag känner bara att det måste vara väldigt tråkigt för henne att sitta själv de mesta kvällarna, jag har ju sällskap av en hel stab med sköterskor.

Efter ett fruktansvärt spännande bingolotto så kom tröttheten även ikväll, men vaknade till när Johan och hans kompisar drog igång, blev sittande till halv tolv innan jag somnade.

Tack för besök, presenter, kommentarer på bloggen och ni som läser.

Nu kör vi vidare, snart kommer tomten, Kram på Er alla.

Tisdag den 5/1

Denna morgon blev en god start på dagen, gott med frukost och sen slank medicinen ner.

Var på toaletten och gjorde mig klar redan före nio, för att sen duscha och klä på sig, lägga sig ovanpå sängen och vila en timme.

Dags för lite träning och lunch innan man kände för en stunds vila igen, blev en halvtimme och sen drack vi lite kaffe, slappade och lekte lite med datan tills kvällsmaten kom. Blev inga besök idag, men jag låg lika gärna och slappade och tittade på TV.n

Verkade som en bra kväll skulle komma framöver, och det gjorde det nog, för jag blev bara så där jättetrött så jag somnade utan tandborstning och kvällsfikan. Hade precis hunnit få i mig medicinen.

Onsdag den 6/11

Nu har det hänt något, känslor som varit borta i fyra fem veckor har plötsligt kommit till känna igen, och givetvis inte av de bra känslorna.

Illamåendet på morgonen i samband med frukost och pillerna dök upp idag, inte alls trevligt, innebär att det blir trögt och äta och tar lång tid.

Det jag kan gissa mig till är att operazolen är tillbaka på morgonen med dubbel dos sen längre tillbaka eller pravastinen som jag tar på kvällen. Prednisolen halverades ju också men den satte hon in omgående igen.

Är extremt trött på förmiddagarna nu igen, mår inte alls så gott som jag mått de sista två veckorna, nu måste vi hitta tillbaka igen, varför kan man inte få de pillerna som gör att man mår bra nu när det inte har någon betydelse med biverkningar.

Torsdag den 7/11

Seg trött illamående även denna morgon, ännu mer troligt med mina teorier angående pillerbytena.

Tog lång tid att peta i sig frukosten, fick vila långa stunder, efter en timme var jag klar men mådde skitdåligt.

Läkaren var inne och hon skulle disskuttera med de andra läkarna om mina piller och varför det togs bort och sattes tillbaka när det fungerade bra.

Allt kändes botten så det var att försöka få i sig piller och inhallatonerna och försöka sova en stund till, innan Mita kom.

Hon skulle komma förbi en liten stund när hon varit och simmat, vid halv tolv stod det en leende syster i dörren med ett glatt hej, hur mår du. Piggar alltid upp. Pratade om lite allt möjligt trots att jag var trött i ögonen och mådde så där, men det är bästa sättet att få igång kropp och huvud. Hon hade varit på 50-årsfest i Tingsryd i lördags.

Blev bättre under eftermiddagen så när Anki kom efter att hon slutat sitt jobb vid fyra-tiden så kändes jag hyfsat bra.

Vi hade en pratstund om allt möjligt lustigt som snurrar i mitt huvud emellanåt, fick en god natt kram och sen åkte hon för att handla, äta lite mat och gosa med Astrid som ska få ett nytt akvarium, det gamla började läcka, troligen flytten.

Nu får ni ta hand om varandra och kramas och gosas bland spöken och helgon.

Måndag den 4/11

Idag var det doktorns tur att berätta lite om hur det stod till med mig, det var ju ronddag. Hon berättade att de ska ta ut svampmedicinen och minskat kortisonen samtidigt som de sätter in Omeprazol och Pravastatin igen vilka har varit borta under tiden jag ätit den andra antibiotikan.

Från och med imorgon.

Hoppas nu bara att det fungerar lika bra som det gjort sista tiden, känns lite konstigt att de går tillbaka till det gamla eftersom detta känts väldigt bra.

Vet ju visserligen att de går bara på sina värden och de ligger ju perfekt enl. proverna.

Efter frukosten idag hände något otäckt, det började kännas som om jag inte andades fast jag gjorde det. Precis som vacuum i hela kroppen kändes det, vände mig om till sidoläge, men då började det smärta väldigt på både höger och vänster sida i bröstet, ringde på sköterskan som kom in och frågade vad som hänt, fick ganska snabbt upp gasen och 10 mg morfin för att lugna ner förloppet.

Vilade sen fram till lunch och även en stund efter den också, sen vaknade man och allt kändes helt ok.

Lagom till fikat sen kom Anna, Tobbe och Maja upp, för Maja skulle ju visa morfar att hon kunde gå själv nu, stora tjejen. Jag fortsatte med att känna mig bra resten av dagen, Anki ringde och bytte några ord på kvällen. Liksom Linda som hälsade via sms. Somnade tidigt denna kväll, troligen lite påverkad.

God natt och sov gott/////////////////

Söndag den 3/11

När jag vaknade denna dag kändes det väldigt tungt, inte utvilad ett enda skrutt. Låg bara och hoppades att man skulle hinna vakna före frukost och mediciner, men det hände ju som vanligt vid samma tid, gör inte så mycket nu för nu är det yoggi som gäller och den ska ju vara kall.

Förmiddagsvila mellan halv tio och elva, sen morgontvätt och rundsmörjning med hudcreme och deo, lite hårvård och så invänta lunchen.

Efter lunch dök bästa kompisen Björn upp, hade förvarnat innan så de blev ingen chock, vi fikade och pratade en rejäl stund innan han kände sig tvingad till att köra hem och vända på dammtussarna.

Kvällsmat serverades och jag vet inte men tröttheten har de nog lagt på tallriken redan vid fem, för efter det så vill inte ögonen vara öppna. Sitter och halvslumrar hela kvällen, om man inte har någon eller något att syssla med.

Imponerade lite ikväll genom att sätta mig i rullstolen och köra lilla träningen och sen sitta vid handfatet och borsta tänderna. Satt sen uppe och kollade en kvart på TV-n innan jag kröp under täcket och spelade wordfeud en timme, sen hade klockan blivit halv tolv och sovdags.

En bra dag, bara en gång som det blev fel med luften, efter toabesöket böjde jag mig ner till golvet för att dra upp byxorna, och det blev för mycket just då, fick ringa på tjejerna, skruva upp syrgasen och sen blev man liggande på sängen en kvart tills det lugnat sig.

Kram och God natt på er////////////////

Lördag den 2/11

En godkänd morgon verkade vara på gång idag, lätt att andas och inget halsont bäddade för detta.

Kom frukost, mediciner och inhallationen exakt kl. halv nio.

När allt var avverkat så blev det ett omvänt livtag och en timmes sova medan personalen fikade.

Kom in vid halv elva med kaffe och kaka så att man mornade till sig.

Efter fikat tryckte det på i avloppet så då var det dags att be om hjälp med skjuts till toan, limosinen rullades fram och sen fixade vi detta, gjorde också morgontvätten och en lukta gott runda.

Tillbaka till sängen, byte tröja och värkplåster, insmörjning av fötter och armar och ben.

Väntade in lunchen vid 12.00, var jättehungrig så det var gott. Anki var uppe en stund och det var skönt att se henne, vi hade lite diskussioner om allt möjligt, mest handlade det väl om att kunna klara av att komma hem någon mer gång, som givetvis skulle vara en höjdare samtidigt som jag äntligen förstått att man kanske inte orkar mer än på permission. Men ger mig inte än.

Kvällen blev full av mentala frågor utan svar och många önskningar man skulle vilja uppleva.

Fikade och hade trots detta en bra kväll med dator och Tv. Sköterskorna gjorde mig mycket sällskap denna kvällen. Satte mig för egen maskin i rullstolen och tvättade och borstade tänderna ute vid handfatet, körde lite styrketräning innan jag kröp ner vid halv tolv.

Slut för idag, tack för dessa dagar, kram på er.

Onsdag den 30/10

Började dagen utvilad och på bra humör med goa känslor. Idag skulle de ta proverna till Lund innan jag fick ta mina mediciner och äta frukost.

Det funkade ju perfekt med min insatta piccless, samtidigt gjorde hon omläggningen också, ska ju göras en gång i veckan.

Proverna sa att syresättningen låg på 94 % , pulsen 69 och vikten hade stigit från 48,1 kg till 50,5 på två veckor. Blodtryck 120/ 70, så det var jättebra, tänk vad kul det vore om det hade kunnat göra någon nytta, men tyvärr är ju läget som det är, bara att vänta in stunden oavsett hur bra värden det är.

Sitter i sängen och känslan i huvudet är ju att man kan hitta på nästan vad som helst, härligt tycker man, när man sen ställer sig upp och anstränger större muskelgrupper samtidigt så rasar syrenivån ner och andningen orkar inte med. Då kommer kvävningskänslorna och paniken.

Balansen är opålitlig.

Dagen fortsatte lika bra som den börjat, gick lätt och utan problem att tvätta sig och sköta magen. Plötsligt stod min kompis Tony i dörren och det kändes jättekul att prata bort en stund, jag var ju vid ganska gott mod också, han var nog här en timme, jättekul och välkommen igen.

Torsdag den 31/10

Ytterligare en positiv dag känns det som, allt bara flyter på i lagom takt, personalen tar en sak i taget så jag inte behöver stressa, de är helt underbara.

Läkaren, av den bästa sorten var och hälsade på idag, och vi pratade en lång stund om känslorna som både jag och familjen och vännerna har att ta hänsyn och tvingas plågas med. Känns som det börjar komma närmare nu med mycket oro för de anhöriga. Nu struntar vi i det och kör vidare för en stund Svärmor dök upp i dörren strax före fikat och vi pratade och hade det faktiskt trevligt en lång stund, 

Fick smågodis för det är ju lördag snart, hon blev bjuden på fika innan hon skulle åka hem igen, hennes glasdörrar hade ju skramlat i blåsten så hon trodde de skulle ramla ner. Hon tyckte hon skulle skruva dit någon skruvtving, trodde hon kunde tigga till sig någon utsliten sak av Magnus.

Kvällen blev lite ansträngd med andningen och sår i näsan gjorde att vi bytte grimman till en mask under natten, somnade vid midnatt och sov gott.

Fredag den 1/11

Nu är det november mina vänner, inte klokt vad tiden går, 2,5 veckor sen man var hemma och frågan är om det blir mer med sån vistelse, har ju full service här utan att kräva hjälp hela tiden av familjen, samtidigt trivs jag mycket bra här, förutom att jag inte får så mycket information om vad de hittar på för tråkigt, roligt, jobbigt på hemmaplan. Har nog blivit den mest nyfikna människa som finns.

Får försöka kämpa och lära sig att stå ut med det på det viset.

Nu till dagens bravader, har varit en tung förmiddag eftersom man vaknade med ont i halsen när man sväljer och trögt slem, vilket har varit lugnt en stund. Tillsammans med halsontet blev mat och dricklusten lidande idag.

Mita .Mikaela och Agnes kom efter lunch och hälsade på, de var inte så länge för jag blev helt plötslgt riktigt trött efter en halvtimme, så då tyckte Mita att jag behövde sova en stund, det var nog rätt.

För när jag vaknade efter en timme så var jag mycket piggare och det onda i halsen hade försvunnit.

Hade nog ändå varit den jobbigaste dagen på länge.

Nu bara blåser vi på och kämpar som ett team.

Må gott och krama gärna dem ni älskar och tycker om, kanske blir det någon över till mig också.

Sov Gott