131030-131101
Onsdag den 30/10
Började dagen utvilad och på bra humör med goa känslor. Idag skulle de ta proverna till Lund innan jag fick ta mina mediciner och äta frukost.
Det funkade ju perfekt med min insatta piccless, samtidigt gjorde hon omläggningen också, ska ju göras en gång i veckan.
Proverna sa att syresättningen låg på 94 % , pulsen 69 och vikten hade stigit från 48,1 kg till 50,5 på två veckor. Blodtryck 120/ 70, så det var jättebra, tänk vad kul det vore om det hade kunnat göra någon nytta, men tyvärr är ju läget som det är, bara att vänta in stunden oavsett hur bra värden det är.
Sitter i sängen och känslan i huvudet är ju att man kan hitta på nästan vad som helst, härligt tycker man, när man sen ställer sig upp och anstränger större muskelgrupper samtidigt så rasar syrenivån ner och andningen orkar inte med. Då kommer kvävningskänslorna och paniken.
Balansen är opålitlig.
Dagen fortsatte lika bra som den börjat, gick lätt och utan problem att tvätta sig och sköta magen. Plötsligt stod min kompis Tony i dörren och det kändes jättekul att prata bort en stund, jag var ju vid ganska gott mod också, han var nog här en timme, jättekul och välkommen igen.
Torsdag den 31/10
Ytterligare en positiv dag känns det som, allt bara flyter på i lagom takt, personalen tar en sak i taget så jag inte behöver stressa, de är helt underbara.
Läkaren, av den bästa sorten var och hälsade på idag, och vi pratade en lång stund om känslorna som både jag och familjen och vännerna har att ta hänsyn och tvingas plågas med. Känns som det börjar komma närmare nu med mycket oro för de anhöriga. Nu struntar vi i det och kör vidare för en stund Svärmor dök upp i dörren strax före fikat och vi pratade och hade det faktiskt trevligt en lång stund,
Fick smågodis för det är ju lördag snart, hon blev bjuden på fika innan hon skulle åka hem igen, hennes glasdörrar hade ju skramlat i blåsten så hon trodde de skulle ramla ner. Hon tyckte hon skulle skruva dit någon skruvtving, trodde hon kunde tigga till sig någon utsliten sak av Magnus.
Kvällen blev lite ansträngd med andningen och sår i näsan gjorde att vi bytte grimman till en mask under natten, somnade vid midnatt och sov gott.
Fredag den 1/11
Nu är det november mina vänner, inte klokt vad tiden går, 2,5 veckor sen man var hemma och frågan är om det blir mer med sån vistelse, har ju full service här utan att kräva hjälp hela tiden av familjen, samtidigt trivs jag mycket bra här, förutom att jag inte får så mycket information om vad de hittar på för tråkigt, roligt, jobbigt på hemmaplan. Har nog blivit den mest nyfikna människa som finns.
Får försöka kämpa och lära sig att stå ut med det på det viset.
Nu till dagens bravader, har varit en tung förmiddag eftersom man vaknade med ont i halsen när man sväljer och trögt slem, vilket har varit lugnt en stund. Tillsammans med halsontet blev mat och dricklusten lidande idag.
Mita .Mikaela och Agnes kom efter lunch och hälsade på, de var inte så länge för jag blev helt plötslgt riktigt trött efter en halvtimme, så då tyckte Mita att jag behövde sova en stund, det var nog rätt.
För när jag vaknade efter en timme så var jag mycket piggare och det onda i halsen hade försvunnit.
Hade nog ändå varit den jobbigaste dagen på länge.
Nu bara blåser vi på och kämpar som ett team.
Må gott och krama gärna dem ni älskar och tycker om, kanske blir det någon över till mig också.
Sov Gott
