110708-10
Fredagen hade inga planerade utflykter eller något speciellt som skulle hända.
Kände mig som om det där braiga fanns kvar under denna dagen också, förutom att det blev lite jobbigt vid fyra-femtiden som det brukar.
Linda åkte till stallet på eftermiddagen, skulle sedan hem till Erik och sova där för han skulle iväg och köra rally i Skillingaryd i morgon, och Linda skulle jobba på Fru Blomster.
Kvällsmaten presterade jag, grillkorv med bröd. Inte dåligt va.
Blev en titt på Postkodskampen och James Bond innan sängen ropade på mig.
Skulle upp i ottan för att åka på rallyuppdrag imorgon.
Lördag morgon blev extra tidig eftersom jag vaknade till vid 03.17 och kunde inte somna igen, försökte med allt men inget var bra.
Vände och vred på mig tills klockan blev halv sex, då slumrade jag till en halvtimme, vid sex skulle jag stiga upp för att hinna med morgonssysslorna, innan vi skulle åka till Skillingaryd.
Skulle vara där vid halv nio för Anki och jag skulle köra utbildningsbil, åka banan och instruera funktionärerna vad de skulle göra vid start och mål.
När vi kom fram blev det en fika och lite info från tävlingsledningen innan det vid 09.30 var dags att ge sig iväg.
Sen blev det en rolig förmiddag, mitt jobb var i första hand att läsa kartan /roadbooken så vi hittade ut till sträckorna, och Anki var förare. Jag började visserligen med att missa ett vägskäl så vi körde någon kilometer extra innan jag kom på det. Det var också den ända missen.
Åkte sträcka 1 och 2 för att sedan åka tillbaka till serviceplatsen, körde sedan sträcka 3, tillbaka igen för att efter en snabbfika och toabesök ge sig ut på de 2 sista sträckorna.
Kom tillbaka till serviceplatsen vid 13-tiden efter slutfört uppdrag. Blev lunch och lite eftersnack innan vi var klara.
Anki hade köt hela banan utan att jag ens behövde luftbromsa nån gång, var aldrig orolig eller blev åksjuk, ändå var hon uppe i 120 km/tim på vissa delar av sträckorna, hon är en riktig rallystjärna.
Men eftersom Erik och Nina körde så stannade vi vid deras serviceplats för att se hur det gick för dem.
Så det blev några timmar till innan vi åkte hem, men denna dagen var också bra med mig så därför var det jättekul att kunna vara med hela dagen, klarade till och med att förflytta mig utan rullstolen, visserligen inga jättelånga sträckor man gick, men ändå.
Vi var kvar tills Erik och Nina kom i mål och då var vi också säkra på att de hade vunnit sin klass även denna tävling, inte en skråma på bilen, jätteduktigt gjort.
Kom hem vid halv sjutiden, ganska sliten men ändå väldigt nöjd med dagen, dags för inhallation och lite vila. Anki började göra mat, vilket hon gjorde bra som vanligt. Grillade biffar och kryddkorv med ugnsbakad rotfruktsblandning till, detta tillsammans med Keso och creme fraiche var kanongott.
Linda och Erik kom hem en runda och vände innan de skulle åka på fest, fira segern lite.
Höll mig något så när vaken under kvällen, tittade på Sommarkrysset och lite nyheter innan det blev sängen.
Innan vi somnade denna kväll blev det ett givande samtal om hur jag måste försöka ta tag i olika situationer, om jag och alla andra i min omgivning ska stå ut med att kämpa fram till en ev. operation och rehab nästa höst.
Söndag morgon kändes ganska seg efter gårdagens övningar, kom upp vid åttatiden och gick och duschade innan det blev frukost. Mediciner och inhallation sen var det förmiddagskaffe.
Anki var redan igång med trädgårdssysslor, kantklippning, klippa häckarna, luka ogräs, köra gräsklippare och vattna lite här och där, jag serverade lite kaffe så hon fick vila lite.
Jag ordnade faktiskt lite mat denna dag, gjorde en sallad med räkor och ägg till oss. Efter maten var det dags för Anki att ge sig på nästa jobb, tvätta bilen, för den var ganska duktigt dammig efter gårdagens resa. Som om inte allt det hon gjort idag skulle räcka så blev det några maskiner tvätt under tiden, samt strykning framför TV-n på kvällen. Har äntligen fattat att hon är trött och sliten. Jag måste ta mig i kragen och anstränga mig för att hjälpa henne, måste klara en del saker även om det är obekvämt. Hoppas man klarar sig från mer lustiga inflammationer en tid så man orkar bygga upp sig lite.
Nu blir det inte mer denna gång, men kommer mer imorgon. /// Stig
Kände mig som om det där braiga fanns kvar under denna dagen också, förutom att det blev lite jobbigt vid fyra-femtiden som det brukar.
Linda åkte till stallet på eftermiddagen, skulle sedan hem till Erik och sova där för han skulle iväg och köra rally i Skillingaryd i morgon, och Linda skulle jobba på Fru Blomster.
Kvällsmaten presterade jag, grillkorv med bröd. Inte dåligt va.
Blev en titt på Postkodskampen och James Bond innan sängen ropade på mig.
Skulle upp i ottan för att åka på rallyuppdrag imorgon.
Lördag morgon blev extra tidig eftersom jag vaknade till vid 03.17 och kunde inte somna igen, försökte med allt men inget var bra.
Vände och vred på mig tills klockan blev halv sex, då slumrade jag till en halvtimme, vid sex skulle jag stiga upp för att hinna med morgonssysslorna, innan vi skulle åka till Skillingaryd.
Skulle vara där vid halv nio för Anki och jag skulle köra utbildningsbil, åka banan och instruera funktionärerna vad de skulle göra vid start och mål.
När vi kom fram blev det en fika och lite info från tävlingsledningen innan det vid 09.30 var dags att ge sig iväg.
Sen blev det en rolig förmiddag, mitt jobb var i första hand att läsa kartan /roadbooken så vi hittade ut till sträckorna, och Anki var förare. Jag började visserligen med att missa ett vägskäl så vi körde någon kilometer extra innan jag kom på det. Det var också den ända missen.
Åkte sträcka 1 och 2 för att sedan åka tillbaka till serviceplatsen, körde sedan sträcka 3, tillbaka igen för att efter en snabbfika och toabesök ge sig ut på de 2 sista sträckorna.
Kom tillbaka till serviceplatsen vid 13-tiden efter slutfört uppdrag. Blev lunch och lite eftersnack innan vi var klara.
Anki hade köt hela banan utan att jag ens behövde luftbromsa nån gång, var aldrig orolig eller blev åksjuk, ändå var hon uppe i 120 km/tim på vissa delar av sträckorna, hon är en riktig rallystjärna.
Men eftersom Erik och Nina körde så stannade vi vid deras serviceplats för att se hur det gick för dem.
Så det blev några timmar till innan vi åkte hem, men denna dagen var också bra med mig så därför var det jättekul att kunna vara med hela dagen, klarade till och med att förflytta mig utan rullstolen, visserligen inga jättelånga sträckor man gick, men ändå.
Vi var kvar tills Erik och Nina kom i mål och då var vi också säkra på att de hade vunnit sin klass även denna tävling, inte en skråma på bilen, jätteduktigt gjort.
Kom hem vid halv sjutiden, ganska sliten men ändå väldigt nöjd med dagen, dags för inhallation och lite vila. Anki började göra mat, vilket hon gjorde bra som vanligt. Grillade biffar och kryddkorv med ugnsbakad rotfruktsblandning till, detta tillsammans med Keso och creme fraiche var kanongott.
Linda och Erik kom hem en runda och vände innan de skulle åka på fest, fira segern lite.
Höll mig något så när vaken under kvällen, tittade på Sommarkrysset och lite nyheter innan det blev sängen.
Innan vi somnade denna kväll blev det ett givande samtal om hur jag måste försöka ta tag i olika situationer, om jag och alla andra i min omgivning ska stå ut med att kämpa fram till en ev. operation och rehab nästa höst.
Söndag morgon kändes ganska seg efter gårdagens övningar, kom upp vid åttatiden och gick och duschade innan det blev frukost. Mediciner och inhallation sen var det förmiddagskaffe.
Anki var redan igång med trädgårdssysslor, kantklippning, klippa häckarna, luka ogräs, köra gräsklippare och vattna lite här och där, jag serverade lite kaffe så hon fick vila lite.
Jag ordnade faktiskt lite mat denna dag, gjorde en sallad med räkor och ägg till oss. Efter maten var det dags för Anki att ge sig på nästa jobb, tvätta bilen, för den var ganska duktigt dammig efter gårdagens resa. Som om inte allt det hon gjort idag skulle räcka så blev det några maskiner tvätt under tiden, samt strykning framför TV-n på kvällen. Har äntligen fattat att hon är trött och sliten. Jag måste ta mig i kragen och anstränga mig för att hjälpa henne, måste klara en del saker även om det är obekvämt. Hoppas man klarar sig från mer lustiga inflammationer en tid så man orkar bygga upp sig lite.
Nu blir det inte mer denna gång, men kommer mer imorgon. /// Stig
Kommentarer
Trackback
