Mitt liv utan luft!

Tisdag den 18/12 Vaknade vid sjutiden, började med att tömma lite för att sen återvända till sängen för väntan på kontroller, prover, vikt 53,0 och sen hade frukost varit gott, men dröjde till halv nio innan den kom, lite stressande. För vid 10-tiden kom sjukgymnasten för att köra andningsträning, efter detta blev det inhallation av medicinen, sen var klockan 11.00, och vid ett skulle ambulansfolket hämta mig, så nu gällde det att få på sig sina privata kläder, samtidigt som sköterskan fick packa mina grejor, läkaren kom med lite papper och förklarade läget. Middagen bad jag att få först för att hinna äta innan de kom och hämtade mig, precis klar när två ambulanstjejer kom med bår och skulle lasta mig och mina grejor. Nu var det ganska uppblåst i andningen, lämna tryggheten på sjukhuset och flytta till något helt nytt var både spännande och lite orosblandat, men det lugnade sig så fort vi kom ner till ambulansen och åkte iväg mot Evedal och Evelids korttidsboende. Väl framme så körde de in mig på ett eget rum med egen toa, redan vid entrén kändes det nytt och fräscht. När jag kom in på rummet så hade Anki redan varit uppe med medicinerna och mina kläder och transportmedel såsom rullstol rollator och syrgastub. Blev en kanonhärlig eftermiddag, alla kom och presenterade sig och hälsade en välkommen, ett helt otroligt härligt mottagande, av personalen. Blev sen nån timmes vilande efter detta evenemang, innan det var dags för kvällsmat. Smakade alldeles perfekt. Anki kom och plockade upp mina saker och hade TV med sig för det fanns inte på rummet, hon blev kvar en stund innan hon åkte hem för att fixa inför julhelgen. Sen blev det samling för att de skulle veta hur de hanterade mina mediciner och maskiner för inhallationerna. Jag talade om hur de skulle sätta ihop delarna och blanda medicinen så fick sköterskorna bygga. Linda ringde och pratade en stund. Hade faktiskt klarat mig hyfsat med andningen trots en händelserik dag, somnade vid halv tolv. Onsdag den 19/12 Sovit kanon hela natten till halv nio utan att vakna en ända gång, kan bero på att Anki varit så omtänksam att hon tagit hit mina egna kuddar, känslan och lukten gjorde mig nog avslappnad. Direkt när man vaknat kom de in med frukost och vågen för invägning, tog också lite blodtryck och kollade socker. Blev sen dags för antibiotikan som alla var intresserade av att lära sig hur man gjorde. Sjuksköterskan var också med och visade de andra. Andades lite medicin för att sen slappa en stund tills middagen gled in vid halv ett. Andningen var ansträngd så fort jag gjorde något, allra helst när man skulle ta sig till toa och allra värst efter när man kom tillbaka. Fick sitta på sängkanten och försöka andas ner i 5-10 min innnan det lugnade sig, men ändå inte någon hyperpanik, bara tungandas. Kunde konstatera efter en och en halv dag så skulle det inte vara några problem att vistas här för att äta upp sig och träna, personalen är helt underbar. Kvällen var relativt bra vad gäller andningen, däremot lite funderingar på hur man ska klä på sig 4-5 kilo muskler när man precis orkar till toa. Nu är jag trött, God natt så blir det mer i morgon, Kram