Mitt liv utan luft!

Tisdag den 27/12
Julhelgen 2011 är nu historia. trevlig historia trots att man inte var i bästa form.
Arbetsdag för många idag, vilodag för mig, så jag hade en heldag som man kunde disponera precis som man ville, den disponeringen var inte svår.

Försökte göra mina morgonsysslor mellan intensiva hostattacker som aldrig verkade sluta, försökte att få det att lugna ner sig med alla tänkbara ideér och medikament. Mycket jobbande och helt slut i både huvud och mage när det framåt elva-tiden började lugna sig lite.

Hur det går till när jag tar en snabbdusch.

Kände att det var bara tvunget att försöka ta en dusch, trots läget. Samlade mod i en halvtimme innan jag tog mig ner för trappan till duschen.
Väl nerkommen blev det till att sitta och få tillbaka luften och lugna andningen i fem-tio min. Tog av mig morgonrock, tröja och kalsonger, så var det dags att pausa och lugna ner andningen igen, efter fem minuter så tog jag mig kraft till att ställa mig i duschen och sätta på vattnet.

Blir sen att stå där och pysandas samtidigt som man blöter ner sig en del i taget, när man sen blött ner håret så blir det att massera in schampot väldigt stilla och lugnt med ena handen och hålla i sig med den andra och halvhänga mot ena väggen. Klarar väl ungefär 1 min.

Då är andningen uppe på topp, så bara att stå och försöka tänka på något annat medan man försöker lugna ner sig utan att få panik. Efter några minuter måste man ju skölja ur håret, så då blir det samma sak igen, efter den ansträngningen.

Sätter mig sedan på min duschpall och tvålar in resten av kroppen, övre halvan, sen paus, mellandelen sen paus, och sen nedersta delen som är värst, blir sen pustande och stånkande en bra stund innan man fått ork till att ställa sig upp och skölja av sig.

Snabbt runt med handduken sen, innan man börjar frysa, och blanda torkande med pausande, vilket kan ta en kvart, på med morgonrock och sätta sig på stolen för att samla krafter för förflyttningen upp en trappa.
Efter att ha delat upp trappan i ett par omgångar så är man uppe, sen lite kammande och på med nya kläder, vilket är ungefär ett projekt på 20 min, med pauser. Nu är man fräsch, men ca. 1 timmes fyspass för detta.

Blir till att värma lite lunch och sedan vila på sängen, måste samla lite krafter inför eftermiddag och kväll.
Långvila som vanligt, vaknade till vid halvtre, men fortfarande trött och så började en ny omgång med host och harkel när man reste sig upp.

Blev lite kvällsmat när Anki kom hem, för jag hade ingen ork att ha något klart.
En jobbig kväll med många hjärnspöken som försökte hitta orsaker till att det rasat ner på detta vis den senaste veckan, men inga svar dyker upp. Blir bara mer och mer ledsen när man både ser och förstår hur fruktansvärt jobbigt det är för Anki att hålla humöret uppe, när man bara sitter och sitter, och samtidigt gnäller.

Som vuxen människa är det ju konstigt att man inte kan skärpa sig och inte gnälla. Gör bara allt värre.

Onsdag den 28/12
Morgon som kändes lika jobbig som igår, har nog trimmat upp min svampodling riktigt nu, för det verkar gå att producera hur mycket som helst, synd att min svamp inte är lika eftertraktad som tryffel t.ex. då kunde man gjort sig en hacka.

Men samtidigt är det ju någon ny inflammation troligen, för att inte bara kunna resa sig och gå fem meter utan att få mindre panik i andningen, innebär ju att snart kan man inte göra någonting.
Kan vara en förkylning också, för är ganska rinnigt och segt i näsan.

Vilade mig en stund på eftermiddagen, Anna dök upp vid fyra-tiden, för hon skulle på jobbarfest och sova över hos oss. Hon fixade lite kaffe, så lite piggnade man till.
Hon hjälpte sen Anki med kvällsmaten för jag satt bara där i min fåtölj som nån jädra padda och flåsade så fort jag bara rört mig.

Blev inget bättre under kvällen heller, förrän man kommit i säng och lugnat ner andningen, då känns det bra, vilket är tur så man kan sova på natten.


Torsdag den 29/12
Började morgonen med att försöka slippa stiga upp, för då drar man igång en timmes host och flåsperiod, där nattens samlingar helt plötsligt vaknar och ska utrymma samtidigt.
Hade framåt halvtio, efter en halvtimmes arbete med att få på sig, strumpor, byxor, t-shirt och en varm tröja.

Satte mig vid köksbordet och började med min frukostbuffé, risgrynsgröt och skinkmacka. Skramlade efter en stund i trappan, och då kom Anna upp för att göra mig sällskap.
Hon satte på lite kaffe till oss och vi satt och pratade en stund innan hon var redo att köra hem till sig.

Jag tog en sväng på webben innan min kropp kände för att inta sängläge en stund. Blev ett ligg som varade i 2 timmar, sen dags för inhallation och lite näring, vilket resulterade i ett nytt pass med host och flås. Dödstrött och öm i hela kroppen efter det.

När Anki kom hem blev det hon som fick ordna maten, för jag bara stressandades hela tiden, fick det att lugna sig efter en stund, åt lite mat, för att sedan återgå till den kända fåtöljen.

Kvällen blev inte någon överaskningarnas kväll precis, utan fram till niotiden var det bara jobbigt. Det blev fika och mediciner och sen dags för sängen framåt halv elva.

Fredag den 30/12
Idag när man vaknade till fanns Anki kvar i sängen, de hade ju bestämt att ta dagen före nyårsaftonledigt på hennes jobb.

Men hann inte torka sömnen ur ögonen innan hon var uppe vid strax efter sju, drog igång med städning direkt, dammade av, ristade mattor och dammsög samt torkade golven. Detta var klart när jag äntligen tagit mig till frukostbordet, då var klockan tio.

Blev sen till att utmana kroppens odörer med en kraftansträngning i duschen, efter nästan en timmes kämpande var jag redo för att fika, blev nog tolvkaffe istället för elvakaffe.
Jag satte mig sedan och skrev lite i bloggen, och Anki tog en shoppingrunda.

När hon sedan kom hem hade jag faktiskt samlat på mig lite ork för att kunna göra makaroner och isterband.
Kändes rätt bra i huvudet att kunna bidra med något, men det går ju inte fort och smärtfritt när man ska utföra något. Många pauser blir det.

Kändes sen framåt kvällen att man gjort något, för då kom den jobbiga andningen och harklande och gnällandet.
Skärpte mig lite framåt senkvällen, blev sittande och kollade en mördares spår, men vi trodde inte den skulle hålla på mellan nio och kvart över ett.

Jag smög in i sängen vid tolvtiden och kollade klart därifrån, men hann ju bli nyårsafton innan man somnat.
Nu är det frågan om man orkar hålla sig uppe lika länge imorgon.

Nu blir det inte mer blogging just nu. kommer kanske tillbaka med mera snart.  Kramisar på Er.