Mitt liv utan luft!

Måndag den 13/2
Arbetsdag för de flesta, vaknade vid åtta-tiden, men var fortfarande riktigt trött. Hämtade en näringsdryck, som slank ner i magen och sen snoozade vi en timme till.
Blev frukost vid halv tio, precis klar med den när sköterskan kom och skulle ta prover på mitt waranvärde.

Vilade sen lite före lunch, åt lunch och inhallerade, kändes ganska lugn i andningen nu på eftermiddagen.
Resten av dagen hände väl inga överraskningar, får nog börja köpa lite kinderägg om det ska bli några överraskningar i detta huset.

Känns nu som om allt står och stampar på ett ställe, bara de mentala tankarna som jobbar sig djupare och djupare. Jag trivs inte längre i mitt klosterfängelse, men är ju förvisad dit minst ett halvår till.

Mitt dumma huvud gör att andningen blir jobbig hela kvällen.
Sista pillret mot svampen idag, ätit i tre veckor nu, men känns inte ett dugg bättre för det. Sjukvården och forskningen gör att man kan byta snart allt i kroppen, men en förbannad svampinfektion kan de inte få bort.

Tisdag den 14/2
Idag var det Alla Hjärtans dag, skickade lite SMS till barnen, och kramar till mina bloggläsare.
Funderade på vad man skulle hitta på till Anki. Eftersom man inte orkar med att ta sig någonstans utanför huset just nu så är det lite svårt.

Kan givetvis be någon om hjälp, men är ju inte riktigt det som är saken. Vi avvaktar tills hon kommer hem och ser om jag kanske hittat på något eller kanske hon..
Anna dök upp för att fixa håret på Anki, och då fick vi varsin fin tavla av henne och ett underbart kort. Fick också godispresent med posten utav myskillarna Kalle och Måns i Diö.

Blev fika på kvällen, och en kram. Blev i alla fall något som kändes lite lugnande för hjärnan.
Tog bara 3 timmar att somna innan hjärnspöket stuckit för denna gången.

Onsdag den 15/2
Gjorde inte många knop idag heller.
Men känns faktiskt som det blir en liten bättring för varje dag, hanterar andningen lite lättare när man anstränger sig, men flås andningen vid stressmoment finns där.

Är fortfarande väldigt trött och grusig i ögonen då. Har inte heller så mycket vilja att göra något, känns till och med jobbigt att skriva på datorn.

Inspiration och självförtroendet är längst ner i källaren, bryr mig inte så mycket längre, eftersom det är svårare och svårare att känna någon respons eller accept från något, verkar som läkare och sjukvården bara håller på med konstgjord andning, vilket kanske hade varit bättre än den andningen jag har.

Känns ibland som om det inte spelar någon roll var man är eller gör. Alla är så snälla och försöker, men när det är jobbigt så är det inte kul.
Nej!!!! nu har jag varit negodil alldeles för mycket, men behöver gnälla lite ibland. Det lättar faktiskt.
Negodil=Negativ person med stor käft.

Torsdag den 16/2
Hände inget speciellt idag, kändes som det skulle passa bra med en dusch.
Går faktiskt framåt med detta fenomen, funkar bättre och bätttre.

Vilade ett par timmar på eftermiddagen, och sen funkade det hyggligt bra resten av kvällen, trevlig kväll tillsammans med min hustru framför TV-n.
Hon har jobbat nästan varje kväll med förberedelserna till Lindas 20-årskalas som är imorgon den 17 feb.

Gäller att komma i säng i tid, blir nog en lång dag imorgon.

Fredag den 17/2
Idag fyller min söta goa dotter Linda 20 år. Grattis.

Dags att utnyttja sin sovmorgon riktigt idag, för lär väl bli sen kväll. Kändes faktiskt som det kunde funka bra idag. Förmiddagens arbete med piller, frukost, inhallationer, näringsdryck tog till 12-snåret.
Nu får vi nog bädda sängen och sen vila upp sig.

Anki kom hem vid tre för att förbereda dukning och mat, Linda och Anna kom också för att hjälpa till.
Skulle fixas till plats och mat till 30-35 personer som skulle komma vid 18.00.
Bjöds på olika pajer och sallad, kladdkaka och grädde till kaffet. Var jättegoda. Blev några öl till också.

Mycket trevligt hela kvällen, kan inte bli annat mad så trevliga gäster. För mig gick det bra förutom lite kortare perioder, men jag tror att jag kamuflerade de ganska bra. Hängde med hela kvällen och skötte mig ganska bra, tycker jag själv iallafall, så tycker även alla andra.

Kom i säng lite efter midnatt, då var jag trött.

Lördag den 18/2
Idag var det dags för brorsonen Markus att fylla 20. Grattis

Jag hade ju förvarnat att jag troligen inte orkade två partyn i sträck, och Anki skulle på möte, men hörde ryktas om att de klarade detta bra utan min närvaro, men är ju lite tveksam.

Alldeles riktigt var det sömnigt idag, sviterna efter ett kalas kommer dagen efter, även om man inte druckit något starkt. Anki gjorde frukost, men jag ville bara sova, så den hoppade vi över.
Tog mig upp så jag inte missade elvakaffet i alla fall.

Sen åkte Anki på möte/fest, Smålands Bilsportförbunds årsfest, Erik och Linda skulle också dit, för Erik och Nina skulle ju få priser.
Jag kände att det var ganska skönt att bara vara hemma och inte göra någonting, och då kändes det skönt att gå och vila, blev lite länge kanske, 12-15, ojdå.

Värmde lite mat och sen fick det bli TV resten av kvällen, gick och la mig vid halvtolv, somnade ganska ovaggad.
Eftersom jag inte gjorde så mycket så funkade andningen hela dagen.

Söndagen den 19/2
Låg och snoozade en stund, innan jag tog mig upp och verkade pigg. Ordnade Te och kokte ägg samt plockade fram frukosten, tyckte Anki kunde vara värd en sovmorgon efter hennes tuffa vecka.

Kände mig så tuff att när Anki frågade om jag skulle med hem till Linda och fika, så sa jag ja.
På med ytterkläder och ut till bilen gick bra, men krävdes ju faktiskt några pauser, sen körde Anki fram till dörren hos Linda, Lite jobbigt emellanåt men kul.

Första gången som man vågade sig ut igen, efter 3 veckor inne, och dess förinnan 3 veckor inlagd på sjukhus.
Kvällen blev också bra, la mig som vanligt vid 22.30, men lite oroligt de första timmarna.

Slut på denna vecka, är ju som ni vet lite efter i min blogg, men so wat. Kram på er////
Skrivet den 1 mars.