130815-131005

Torsdag den 15/8

 

 

Fredag den 16/8

 

 

Lördag den 17/8

 

 

Söndag den 18/8

 

 

Måndag den 19/8

 

 

Tisdag den 20/8

 

 

Onsdag den 21/8

 

 

Torsdag den 22/8

 

 

Fredag den 23/8

 

 

Lördag den 24/8

 

 

Söndag den 25/8

 

 

Måndag den 26/8

Idag fick man en helt ok start på dagen, frukost och morgonsysslorna gick bra, kläderna på vid halv elva och på plats i fåtöljen.

Kändes bra för idag vid halv två skulle det komma en från kommunen och godkänna att badkaret togs bort och dusch fixades istället på kommunens bekostnad.

 

Kändes faktiskt gott med mat och fika, även kvällen var jättelätt i andningen, trivdes ganska bra, blev bara en jobbig stund precis efter avklädning och sängläget, men så är det varje kväll.

 

 

Tisdag den 27/8

Maja och Anna var och hälsade på idag, och det var en mycket bra dag.

Hemtjänsten hade koll på klockan också, så det var också bra.

 

Framåt kvällen däremot blev det mycket slem och gurgel som åkte upp och ner, rosslade hela tiden i halsen. Lugnade sig inför sovdags så det var ju skönt.

 

 

Onsdag den 28/8

Vaknade vid kvart över sju av att jag hostade till och helt plötsligt fick jag ingen luft, började hyperventilera.

Försökte att halvsitta i sängen och slappna av så det lugnade sig, men det var så envist att jag kunde inte ringa Linda eller larma hemtjänsten, bara päste ju hela tiden, och vad skulle de kunna göra, jo Linda hade nog kunnat varva ner mig med hennes lugnande röst, hon är jätteduktig på det.

 

Samtidigt blev man ju som vanligt kissennödig av stressen men lyckades slappna av så mycket efter en halvtimme så det löste sig där, blev flaskan.

Så fort det var klart så började det på igen med högandning, men hade lite mer koll nu, och hemtjänsten kommer ju vid halv nio.

 

När hon kom hade det lugnat sig för stunden, men nu var alla krafter och energi helt slut, bara låg och pysandades.

Hon fixade fram inhallationen, pillerna och yoggi så började jag kämpa i mig detta, med vilostunder emellan, blev faktiskt bättre efter en stund eller rättare sagt vid 10-tiden, som är den tiden som de är kvar till, men de lämnar mig inte om inte jag tycker det är ok.

 

Hon var kvar till strax efter tio när jag kände mig lugn igen, kopplade av med att sätta på tv-n och slumra lite till och från, men hade en konstig känsla att jag inte fick tillräckligt med luft, andades i ett vacuum kändes det som, samtidigt som jag började få ont i bröstet.

 

Då hade klockan hunnit bli halv ett så då kommer ju lunchvärdinnan snart, så jag vilade kvar i sängen tills hon kom, bad henne om en värktablett, men ingen matlust, så det fick bli yoggi igen, bättre än inget. Värken släppte efter en stund så hon fick ledigt vid halv två, jag somnade en stund till.

 

Vaknade av ring,ring på dörren vid halv fyra, då kom kaffeleveransen, nästan en timme försent, är inte så kul när man har det kämpigt med luften, fick i mig kaffe och en bulle.

Linda kom ner vid femtiden och fixade lite mellanmål, för nu började jag bli lite hungrig, och sällskapet gjorde mig piggare.

 

Kom sen upp ur sängen och satt i fåtöljen hela kvällen till klockan tio då det blev dags för den platsen jag haft större delen av dagen, sängen alltså. Piggnat till så det funkade bra med kvällssysslorna.

 

Torsdag den 29/8

Inlagd efter eget beslut och ringande till mottagningen, kände inte för mer panikandningar i samband med morgonsysslorna,

 

Hyperventilerat på natten efter att ha tappat syregrimman.

Var nog inte bara den känslan, utan även att det fanns någon typ av infektion på gång igen, eftersom slem och rossel hade ökat på sig.

 

Fick komma direkt upp till avd. 5 efter att Ann pratat med Hemsjukvården. Tror att klockan var vid lunchtid när jag kröp ner på sal O efter ambulanstransport. Med lite småstressad ambulanspersonal som tyckte att jag ventilerade lite väl häftigt.

 

Startade upp mer och mer stress när jag hamnade här borta med inte så lungkunnig personal vid första ögonkastet. Kände inte igen alla heller så det gjorde mig än mer stressad.

 

Fredag den 30/8

Förmiddagen kass

 

Lördag den 31/8

Lite vändning mot det bättre.

 

Söndag den 1/9

En ganska god dag förutom mycket slem.

 

Måndag den 2/9

Värsta dagen hittills, vaknade vid halv tre på natten och var tvungen att ta till flaskan. Tog en timmes pysandning men kändes ändå lika jobbigt, låg hopkrupen i fosterställning och frös och svettades i olika etapper. Fick inte in en gnutta luft kändes det som.

 

Fick ringa på klockan och be om mera syrgas för jag var helt borta vid sju-tiden.

Då tar det nästan tio minuter innan någon kommer för jag kommer inte åt någon klocka att larma med, finns ingen sån med sladd.

 

Ropar men ingen hör mig, och då blir man ännu räddare och ventilerarar än värre, när det till sist kommer in någon så ropar jag att de ska höja syrgasen, de tyckte jag sa sängen, mer stressad.

 

Nu ropar jag att jag vill ha en lungsköterska som vet hur de ska lugna ner mig istället för att trissa upp stressen. Nu orkar jag inte mer utan ber om något snabbt och lugnande, så jag tror jag fick lite morfin för att kunna slappna av.

 

Mådde ganska snabbt bättre och lugnade ner mig så nu kom andningen ner i normal takt.

Somnade sen och sov hela eftermiddagen, kändes sen lite lugnare på kvällen.

Så nära stupet har jag aldrig varit tidigare.

 

 

Tisdag den 3/9

Varit en väldigt andningstung dag, annars ganska ok, tog mig till toa framåt kvällen.

 

 

Onsdag 4/9

Trött och seg dag, finns inget som fungerar, blir bara  räddare och räddare för vad som kommer att hända, känns som man inte existerar längre för både mig själv och personalen, maten sist av alla och ingen som kommer förbi eller går in och pratar.

 

 

Torsdag den 5/9

Dålig dag, tungt i huvud och andning, fick förfrågan om jag ville flytta in på mitt gamla rum P.

Svarade nej för att vara snäll och försöka lära personalen mina saker på denna sidan, men ångrade mig efter någon dag, för det gick inte. Varken för mig eller några av dem.

 

 

Fredag den 6/9

Helkass dag

 

 

Lördag den 7/9

Helkass dag, bra kväll och natt

 

 

Söndag den 8/9

Helkass dag. Bra kväll och natt

 

 

Måndag den 9/9

Helkass morgon efter ett akut toabesök, lång väntan innan andningen lugnade sig, glömde troligen att kissa, för fick ropa på sköterskan direkt när jag kom in i rummet igen, för fanns ju givetvis ingen knapp vid min högra sida.

Annars en konstig dag med känslan av mycket tung andning men verkade konstigt för det kändes ändå inte som min.

Anki uppe en runda efter sitt jobb som vanligt, och sen var Tobbe, Anna och Maja uppe och körde lite cabaré. Otroligt härliga tjej.

 

 

Tisdag den 10/9

Tuff morgon, efter en natt när man med hjälp av lugnande piller somnade ifrån allt, sängen i högsta läget, glömt tandborstningen, tänt i taket och dörren helöppen.

Vaknade vid halv tre och visste inte ett skit var jag befann mig, eller om jag skulle sova eller vara vaken.

 

Andra situpen kom vid halvåtta, då jag vaknade med lätt panik av att jag inte fick någon luft, masken hade trillat bort och kunde inte hitta den, ring, ring på klockan, tog en bra stund innan någon dök upp så vi fick den på plats med lite höjda värden. Lugnade sig efter en halvtimme.

 

Crp: et stigit igen, ingen vet varför, Mita slank förbi vid 11-tiden, och Maja och Linda efter kaffet och sen var Kompisen Björn uppe och Anki som vanligt, är lite trött men varje litet besök är jättekul och piggar upp en stund.

 

Sänkte syrgasen vid åtta-tiden till 7 lit/min och grimma på istället, mådde jättebra ett par timmar.

 

Onsdag den 11/9

Mycket jobbig dag bara flås och blunda, sova

 

 

Torsdag den 12/9

Opererade in en power picc, så man slipper nålarna.

(Trodde det var en annan sort så jag skulle få två).

 

Fredag den 13/9

Trillade omkull när jag skulle gå till toan, klarade inte att komma upp på en timme pga rädsla.

Väldigt konstigt att man inte har ett hekto till kraft i kroppen när man ska upp från golvet.

Personalen jobbade med att lugna ner mig och hjälpa mig upp på alla sätt och vis, till slut kom någon på att lägga mig på en lyftfilt och lyfta upp mig i sängen.

 

Funkade faktiskt mycket bra, men sen tog det tid innan man lugnat ner sig och andningen.

 

 

Lördag den 14/9

Kalabalik i huvudet, klarar inte att ligga här i O-rummet, tyvärr både mentalt och med viss personal som jag känner som att de inte har koll på hur man hanterar andningsproblem.

 

Blir hyperstressad hela tiden eftersom jag inbillar mig troligen att det tar mycket längre tid att komma och hjälpa patienten. Samtidigt är rummet längst bort så man ser inte en människa på halva dagarna om man inte ringer på klockan.

 

 

Söndag den 15/9

Fick tillbaka ”mitt” rum R. Tog ungefär fem minuter att få hela mig att må kanonbra, kändes ungefär som att samla ihop all rädsla och skräck i en påse och spränga i luften.

 

Känns som om allt bara försvann och lugnet infann sig i huvudet. Anki satt också kvar även om det kändes som jag delvis lyft till bättre luft och lugn.

 

När man satt-låg i sängen så kändes det som man levde i två olika tidsrum, båda kändes helt underbart avslappnande och tankarna kunde man balansera till de positiva sakerna hela tiden.

 

Måndag den 16/9

Vaknade som om man flyttat till himmelriket, sjunde himlen.

Känslan från igår fanns kvar i huvudet, satt och njöt av de härliga känslor man kände, men den man önskade dela dem med var inte här.

 

Tisdag den 17/9

Bara ligger och njuter av situationen. Har fortfarande dessa lugna stunder som cirklar runt mig, bara matlust och dricket som är lite lågt intag på.

 

Mår riktigt bra utom när man uträttat sina behov för då kommer det nästan alltid en pressad situation med andningen och måste höja syrgasen några minuter.

 

Anki, Anna, Nina, Linda och Maja åker till Teneriffa i en vecka.

 

Onsdag den 18/9

Bara ligger och njuter av situationen. Svärmor uppe en stund, hade skitkul.

Var en dag då alla tokiga gamla skämt trillade på plats. Fick besked om att mina tjejer kommit fram till sitt resmål.

 

Torsdag den 19/9

Bara ligger och njuter av situationen. Byte av förband på nya insticket. Det fixar sköterskan elegant så nu är det rent och fräscht. Mita brukar komma upp en liten stund de dagar hon är på sitt rehab.

 

Fredag den 20/9

Allting perfekt med andning, bara balans och styrka saknas när stunderna är som bäst.

Njuter av att nya tappningen funkar så enkelt, reagerar inte på något vis när de tar prover och ger antibiotika.

Idag blev det ett nytt trill inne på toaletten, så blodvite på knäna och lyftfilten fram.

Höll faktiskt andningen lugn ändå, kände mig lite duktig.

 

 

Lördag den 21/9

Kanondag, Har bara njutit av tillvaron men har ju inte fått flytta sig för mycket, för då rusar syret till botten, men behåller ändå lugna andningen efter en stund.

 

Söndag den 22/9

Bra morgon, tungt hela dan.

Har inte fått till det alls idag, stressen tillbaka, men mycket slem.

 

Måndag den 23/9

Vilken härlig dag, en dag av det bästa på länge. Claes var uppe och sa hej efter sina kontroller hos Ann på mottagningen. Kommer in en mumie med största värsta munskydd.

Idag blev det provtagning även till Lund. Så skönt med insticket, bara plopp, plopp så har man sex rör i handen.

 

Tisdag den 24/9

Nu känns de som man kommit in i en varannandagstrend med bra dagar och stunder växlat med korta tunga perioder så man måste skruva upp och ner på syrgasen för att försöka hitta rätt läge för en stund. Inte så mycket mat ner, men däremot kilon, har nu passerat ner under 50 kg, 49,8.

 

Onsdag den 25/9

Idag kom mina älskade utlandsresenärer hem till Sverige igen.

Blev inget hälsa på eftersom de var ganska trötta och Anki och Linda skulle ju jobba. Snåljåpar.

 

Torsdag den 26/9

Kändes som att det kunde bli en go dag med andning och levernet idag.

Bara det att efter allt som ska in så tar det en stund, närmare bestämt 2,5 timmar med inhallationer och piller. Sjukgymnasten försöker få mig att träna på en stund varje dag.

 

 

 

Fredag den 27/9

Bra fredagskväll med ganska bra känslor, tittade ganska mycket på Tv, för dator och telefonen har man tröttnat på för tillfället.

 

Trodde inte det gick, men går nog med time out där också efter många timmar.

 

Lördag den 28/9

Claes inlagd på samma avd. födelsedagspresent. Hade fått feber så de tyckte att han skulle läggas in han också. Så han fick fira sin födelsedagskväll på avd. 5 hos mig, omtänksamma de är.

 

Söndag den 29/9

Tung dag, Inget stämmer med syrgasen, försöker hitta nya nivåer som ska passa bättre.

 

Måndag den 30/9

Tung dag

 

Tisdag den 1/10

Jag fyller år, fick flagga och sång av personalen på morgonen. Jättehärligt, och grattis av kökspersonalen med ett kort på brickan. Fick en snygg tröja och en ny eltandborste av min familj.

Tack så mycket.

 

Onsdag den 2/10

En riktigt tung dag efter en ganska godkänd morgon.

 

 

Torsdag den 3/10

Ny period med blandade känslor, dyker upp minst en stressandning / dag, så det där lugna som fanns en period har backat, försöker leta efter det.

 

Fredag den 4/10

Bra dag med mycket godissugen och hungrig hela tiden, så nu gäller det att passa på.

 

Lördag den 5/10

Väldigt jobbig dag, bara för att Göran och Mita var uppe så ville inte det braa vara med, men vi orkade prata en stund ändå, även jobbigt när Anki var uppe, så det var ju en riktigt dålig dag.

 

Nu har vi tagit oss fram tills dags datum ännu en gång, nu fick ni lite att skrynkla hjärnan med,

Ha en trevlig höst framåt. Jag ska ha vårdplanering på tisdag för att se vilket bås man ska stå i resten av tiden. Så får vi tro att vilken väg det än blir så blir det bästa valet för alla. Hoppas jag. Kram på Er


Kommentarer
Skrivit av: Mikael Lindstöm

Hej Stig,
kul att läsa din blogg igen, fick ju lite förhandsinformation när jag var rumskompis några dagar. Var inne och gjorde en röntgen i fredags och den visade att spalten hade läkts ihop igen, skönt. Satt och väntade på mottagningen över en halvtimme efter avtalad tid med läkaren då de äntligen kom på att han inte var där på fredagen!! Fick mitt besked av sköterskorna så jag kunde åka hem.
Har kunnat jobba som vanligt igen och då mår man ju bäst, får dock vänta med träning och blåsning ett tag.
Det var roligt att träffa dig även om det kunde varit undel lite trevligare former men vi får hoppas det kan
bli en annan gång.
Sköt om dig och kämpa på, vi håller tummarna för dig i Alvesta!!

Hälsningar
Mikael

Svar: Tack så mycket, känns härligt att höra att det blev bra, vi syns och hörs nog igen.mvh Stig
Stig

2013-10-07 @ 11:20:40

Skicka ditt meddelande här:

Ditt namn:
Spara info?

Din E-postadress: (publiceras ej)

Din bloggadress:

Meddelande:

Trackback
RSS 2.0